Med säkert beslut i ryggen får äldre rätt vård
Mervyn Gifford, Fredrik Svensson, Annsofie Adolfsson och Annica Kihlgren har alla på olika sätt arbetat med Beslutsstödet. Saknas på bilden gör Conny Lövbrand.
En tydlig, kvalitetssäkrad och strukturerad bedömning av vilken vård den äldre patienten behöver, med tydlig kommunikation i vårdkedjan. Det är tanken bakom det beslutsstöd som nu används i hela Örebro län. Region Örebro län och Örebro universitet samarbetar för att säkerställa att bedömningen fungerar korrekt.
Några fördelar med beslutsstödet
- Bedömningen blir tydlig, kvalitetssäkrad och strukturerad.
- Omhändertagandet sker på optimal vårdnivå.
- Tryggheten för sjuksköterska, anhörig och den enskilde patienten ökar.
- Informationen till distriktsläkare blir bättre.
- Bedömningen sker på samma vis varje gång oavsett vilken sjuksköterska som möter patienten.
- Användningen av sjuksköterskans kompetens ökar.
- Dokumentation och uppföljning blir enklare.
- Antalet lågt prioriterade äldre patienter på akutmottagningen minskar.
- Risken för oplanerad återinläggning minskar.
- Innebär en kvalitetssäkring av den insats som sjuksköterskan utfört.
Beslutsstödet har sin utgångspunkt i den nationella äldresatsningen 2010-2013. Regionen beviljades medel från SKL för att utveckla en modell för vårdplanering och informationsöverföring. Modellen utvecklades inom ViSam-projektet.
Säkerställa att rätt data används
Målet med beslutsstödet är att ge sjuksköterskor inom kommunal vård ett stödverktyg för att kunna bestämma på vilken vårdnivå äldre personer bör få vård när deras tillstånd hastigt försämras.
Efter några år involverades även Örebro universitet i uppdraget, för att undersöka och säkerställa att det är rätt data som beslutsstödet utgår från.
– En sak förvånade mig, och det var hur lite man inom kommunal hälso- och sjukvård tidigare talat om hur en medicinsk bedömning bör utföras, säger Fredrik Svensson, samverkansledare för södra länsdelen inom Region Örebro län.
Ingen kommun har haft direktiv
– Man har helt enkelt tagit för givet att alla sjuksköterskor redan gör korrekta bedömningar utifrån det faktum att de är legitimerade sjuksköterskor. I verkligheten innebär det att bedömningen blir subjektiv och beroende av sjuksköterskans kompetens och tidigare erfarenhet, säger Fredrik Svensson, som tror att det kan bero på att fokus snarare legat på omvårdnadsdelen.
– Jag har inte hittat en enda kommun i Sverige som tidigare haft någon form av direktiv eller rutin för hur sjuksköterskan inom kommunal hälso-och sjukvård ska göra sin medicinska bedömning,
Fler äldre som bor hemma ställer högre krav
Men vårdsituationen har förändrats. Allt fler blir äldre, och allt fler blir allt sjukare. Samtidigt bor många kvar hemma under längre tid, något som innebär att kraven och belastningen på den kommunala sjukvården har ökat. Där blir ett beslutsstöd extra värdefullt, inte minst eftersom sjuksköterskor inom hemvården ofta arbetar ensamma.
Beslutsstödet består av kontroll av olika värden, som feber, hjärtfrekvens, andning, medvetandegrad och syremättnaden i blodet. Genom att väga samman och alltid göra en likvärdig bedömning av patientens värden blir det enklare för både sjuksköterskan, SOS och akuten att veta att det är rätt beslut om fortsatt vård som fattas.
Bättre kommunikation när pratar samma språk
Beslutsstödet har också lett till en mer effektiv kommunikation mellan den kommunala sjuksköterskan, SOS, ambulans, distriktsläkare och akuten. Enligt professor Annica Kihlgren, Institutionen för hälsovetenskaper, har det visat sig att dessa olika grupper av vårdpersonal inte alltid pratar samma språk vilket kunnat leda till missförstånd. Genom beslutsstödet har risken för feltolkningar minskat och förhållandet mellan vårdmedarbetarna förbättrats.
– Det blir nu rätt grupp som kommer till akuten, vilket borgar för en ökad patientsäkerhet. Transporter av äldre personer kan annars upplevas som ovärdigt och väldigt jobbigt, säger Annica Kihlgren, som tidigare lett olika forskningsprojekt med inriktning mot äldres hälsa och livsvillkor.
Kräver tid och engagemang för att införa
– Vi har också sett att sjuksköterskorna känner sig mer professionella när de har beslutsstödet att hålla sig till.
Trots att allt pekar på att det är positivt att ha och använda beslutsstöd, har det inte varit helt enkelt att införa det överallt. Vissa personer har inte sett vikten av att bli mer strukturerade i sina beslut och bedömningar.
– Implementeringen är inte alldeles enkel. Den tar en del tid och engagemang i anspråk, trots att beslutsstödet så gott som överallt varit efterfrågat, säger Fredrik Svensson.
Undersöka om färre åkt in till sjukhus
Genom det arbete den medicinska expertgruppen gjort, där specialistläkare ingår, har referensvärden i beslutsstödet korrigerats. Beslutsstödet används nu i hela Örebro län.
– Vi ska nu gå vidare i våra studier tillsammans med Region Kronoberg och landstinget Blekinge för att undersöka tre områden: där det fungerat bra, där det fungerat sämre och där det är helt nytt, säger Annica Kihlgren.
Tanken är att samla in ytterligare vitalparametrar, så att 1 000 personer ingår. Man vill bland annat titta på om färre åkt in till sjukhus än innan beslutsstödet infördes, samt hur de som kommer in till akuten mår. På sikt vill man även införa beslutsstöd som en naturlig del i undervisningen som blivande sjuksköterskor får.
Text och bild: Cathrine Gustavsson
Fördjupning: En vetenskaplig artikel finns nu publicerad i BMC Nursing.