Radiolyssnarnas vedaska kan bli kadmiumforskning
Mattias Bäckström med brevskörden från radiolyssnarna:
Ett upprop till dem som lyssnar på Sveriges radios trädgårdsprogram Odla med P1 kan utvecklas från en liten analys till ett forskningsprojekt. I radion efterlystes vedaska för kadmiumanalys och gensvaret från lyssnarna blev överraskande stort.
– Det kom säkert ett hundratal kuvert och paket från många olika håll i landet med god geografisk spridning. Materialet skulle säkert kunna vara en utgångspunkt för ett forskningsprojekt, säger docent Mattias Bäckström på institutionen för naturvetenskap och teknik vid Örebro universitet.
Han är kemist och verksam vid forskningscentrum Människa-Teknik-Miljö (MTM) där han bland annat forskar om hur man kan omvandla industriavfall och biprodukter till värdefulla resurser.
Kadmium i grönsakslandet
– Gustaf Klarin från Sveriges radio ringde och undrade om vi kunde hjälpa till att analysera vedaska. Han intresserade sig för ämnet eftersom många människor använder aska i sina trädgårdsland, vilket kan höja kadmiumhalten rejält, säger Mattias Bäckström. För höga halter av kadmium kan ge njurskador och även leda till benskörhet.
Gustaf Klarin på Odla med P1 säger att de här tankarna dykt upp eftersom det ofta diskuteras om förekomsten av kadmium i samband med trädgårdsodling.
– Men ingen vet något med säkerhet, säger han. Det finns ingen bra information i Sverige om detta.
I programmet fick man be lyssnarna sluta skicka in prover, men Gustaf Klarin ser det här som en form av det som kallas Citizen Science. I Sverige är det tydligaste exemplet på det Artportalen, som tar emot rapporter om olika fågelarter.
Kadmium är en tungmetall som förekommer naturligt på många håll. Koncentrationen är högre i trakter med alunskiffer i marken. Träd och växter tar upp kadmium och när vi äter grönsaker får vi i oss ämnet och när vi eldar veden hamnar kadmiumet i askan.
Ökad koncentration
– Det innebär att om man tar ved från en stor markyta, eldar den och sedan sprider askan på ett litet trädgårdsland återförs tungmetaller från en stor yta till en liten och därmed ökar koncentrationen.
Under samtalet med Mattias Bäckström dyker hans kollega vid MTM, professor Magnus Engwall upp. Han är biolog och blir omedelbart intresserad av askan, som han tror skulle vara intressant att undersöka även ur biologisk vinkel.
– Vi forskar ju om effekter av miljögifter och vi vet att kadmiumhalter ofta överstiger gränsvärdena, oftare än många andra miljögifter, säger han.
Nu ska Mattias Bäckström sortera askan i de många breven och ordna så att de blir analyserade på ett bra laboratorium. Det stora jobbet blir att dokumentera varifrån vart och ett av proverna kommer. Men resultatet kan bli en Sverigekarta över tungmetallförekomster.
Text och foto: Lars Westberg