EU-projekt gör idrotten bättre på hälsa

Susanna Geidne på en idrottplats.

Susanna Geidne representerar forskarna på tisdagen när ett EU-projekt om idrott och hälsa lanserar i EU-parlamentetet på tisdagen.

En webbsida med praktiska exempel på hur idrottsföreningar kan bli bättre på att främja hälsa. Det är ett resultat av ett EU-projekt som nu avslutas med ett seminarium i Europaparlamentet där Susanna Geidne från Örebro universitet representerar projektets forskare.

– Det har varit spännande att som forskare jobba tillsammans med praktiker. Det är inte så vanligt, och dialogen vi har haft gör det lättare att få ut resultatet, säger Susanna Geidne, forskare i idrottsvetenskap.

Det EU-finansierade projektet SCforH (Sports Club for Health) har syftet att på ett systematiskt sätt göra hälsa till en del av den organiserade idrotten.  Arbetet har letts av Finland och engagerat nio andra EU-länder, inklusive Sverige som representerats av Örebro universitet, Riksidrottsförbundet och Örebro läns idrottsförbund.

Goda förutsättningar i Sverige

Idrott och hälsa är som syskon, lika men ändå inte samma.

– Du väljer idrott för att du vill hålla på med idrott. Det är inte säkert att hälsa finns med i tankarna. Vi menar att det finns mycket att göra för att föra in hälsa i idrotten, som inte bara är föreläsningar om alkohol och morötter, säger Susanna Geidne.

Förutsättningarna för att göra hälsofrämjandet som en naturlig del i idrotten är goda i Sverige enligt henne. Riksidrottsförbundet nya strategi ”Idrott hela livet” står för att idrotten ska vara för så många som möjligt så länge som möjligt, en inställning som innefattar både elit och bredd.  Men det finns hinder:

– Idrotten ska på pappret vara öppen för alla, men så är inte fallet. Vill du börja med hockey eller fotboll som 12-åring så finns det inga lag. Och det borde finnas möjligheter även för 35-åringar. Eller 65-åringar, säger Susanna Geidne.

Fortsätter som ambassadör

EU-projektet som nu avslutas har nått fram till riktlinjer för hur idrottsföreningarna ska främja hälsa, med modeller för hur arbetet ska gå till. Än mer inriktat på den praktiska verkligheten är webbsidan där föreningar och förbund kan hitta exempel på framgångsrika hälsofrämjande åtgärder. Susanna Geidne och andra projektdeltagare kommer i fortsättningen ha rollen som ambassadörer, för att föra ut slutsatserna från projektet.

Finns det något kontroversiellt i att koppla hälsa till idrott?

– Inte direkt, men en sak som kan komplicera är att idrotten i Sverige och andra länder bygger på ideella krafter, till exempel föräldrar som engagerar sig. Det går inte att lägga på för mycket krav. Men det går att utveckla verksamheten, för att engagera andra målgrupper, till exempel fler flickor, säger Susanna Geidne som ser att en breddade rekrytering ger förutsättningar för att främja hälsa för fler barn, vuxna och äldre.

Text och foto: Maria Elisson