Individen avgörande för behandling av blodförgiftning

Gunlög Rasmussen

Gunlög Rasmussen visar att behandling av blodförgiftning borde anpassas till individen.

Patienter med en komplicerad blodförgiftning får nedsatt immunfunktion. Det visar Gunlög Rasmussen i sin avhandling i medicin vid Örebro universitet. En slutsats är att det är viktigt att känna till hur individens immunförsvar ser ut för att kunna ge rätt behandling.

Gunlög Rasmussen är infektionsläkare på Universitetssjukhuset i Örebro och har i sin avhandling studerat det komplexa sambandet mellan gula stafylokocker och blodförgiftning.

– Bakterien kan orsaka ett brett spektrum av sjukdomar, allt från ytliga hudinfektioner till livshotande blodförgiftning med komplikationer som spridning till hjärtklaffar eller skelett, säger Gunlög Rasmussen.

Ofarlig på huden

I Örebroregionen drabbas drygt hundra patienter årligen av blodförgiftning orsakade av gula stafylokocker. Bakterien är också vanlig på huden eller i näsan där den finns utan att leda till sjukdomar. Varje individ reagerar också olika på en infektion med stafylokocker.

Risken att drabbas av bakterier i blodet med stafylokocker ökar vid ingrepp där främmande material opereras in eller andra kirurgiska ingrepp, men även av mediciner som sätter ner immunförsvaret. Äldre människor är också mer känsliga.

– Det är viktigt att få en ökad kunskap om den komplexa interaktionen mellan bakterier och värd för att kunna ge så effektiv behandling som möjligt, säger Gunlög Rasmussen.

Hon valde att forska om stafylokocker för att bakterien är en av de vanligaste orsakerna till blodförgiftning, en allvarlig sjukdom med betydande dödlighet. Den andra anledningen är att stafylokocker kan orsaka så olika sjukdomsbilder, och i många fall upprepade, infektioner.

Vissa värre än andra

Gunlög Rasmussen granskade betydelsen av bakteriens genetiska uppsättning, så kallade genotyp, vid blodförgiftning. Stafylokockerna delades utifrån släktskap in i olika kloner. Det visade sig att vissa kloner var mer benägna att ge bakterier i blodet och hjärtklaffsinfektion.

Hon tittade också på om det skett förändringar i genotyp hos stafylokocker som orsakat bakterier i blodet under perioden 1980-2010. Resultaten visar att förekomsten av vissa kloner och sjukdomsalstrande gener varierade över tid, men att det var ovanligt att bakterierna bar på gener för resistens mot antibiotika.

I två andra studier undersökte Gunlög Rasmussen hur patientens immunsvar reagerar när man blir utsatt för stafylokocker.

– Vid en blodförgiftning kan bakterierna orsaka en mer komplicerad infektion genom att slå sig ner på olika ställen i kroppen som exempelvis hjärtklaffar, skelett och leder. Infektionen är då både besvärligare att utreda och behandla. Vi kunde se stora skillnader i immunsvar mellan olika individer.

Anpassad behandlingen

I sista delarbetet ville Gunlög Rasmussen studera skillnader i immunsvar hos patienter med komplicerad och icke-komplicerad blodförgiftning. Resultaten visade att de med komplicerad blodförgiftning hade nedsatt immunfunktion, resultat som skulle kunna användas för att ge varje enskild patient en mer individanpassad behandling.