Statsvetaren Jenny Madestam: Donald Trump är en antipolitiker

Jenny Madestam, statsvetare och krönikör.

Donald Trump bryter helt mot bilden av hur en president ska agera. Det säger statsvetaren och krönikören Jenny Madestam. På torsdag föreläser hon på universitetet.

Tid och plats:

Torsdagen den 12 oktober kl. 13:00-14:30 i gamla biblioteksaulan.

 

”Politiskt ledarskap i en tid av polarisering” är rubriken på din föreläsning som ingår i seminarieserien ”Röster om samtiden”. Vad exakt är det du ska prata om?

– Att vi i dag har ett högt tonläge i debatten, en tydlig höger och vänster och en aggressivitet som vi inte sett tidigare. Jag vill diskutera vad allt det här betyder för det politiska ledarskapet.

– Men det handlar inte bara om höger och vänster utan även om etablissemang kontra anti-etablissemang. Den situationen är visserligen inte ny, men den har blivit väldigt påtaglig i och med Brexit och det amerikanska presidentvalet. Donald Trump fick stöd av en stor grupp människor bestående av vit underklass som uppfattar sig vara en marginaliserad grupp. Det här ser vi delvis även i Sverige i och med Sverigedemokraterna. Det handlar inte bara om invandringsfrågan utan också om att människor känner ett avstånd till makten, att de känner sig utanför.

Det är svårt att komma undan Donald Trump i det här sammanhanget. Vad säger du om honom?

– Han är en väldigt ovanlig president och politisk ledare. Donald Trump är inte en del av det partipolitiska etablissemanget, och som en konsekvens av det bryter han helt mot bilden av hur en amerikansk president ska agera.

På vilket sätt?

– Både hur han utrycker sig i sociala medier och när han talar. Inte minst ur ett svenskt perspektiv tycker många att det han säger är galet. Men det man glömmer då är att Donald Trump samlar de här stora grupperna som ser honom som sin talesperson. Någon som pekar finger åt etablissemanget och är på deras sida.

Trots att han är enormt rik och knappast delar de här människornas verklighet.

– Precis, det är en paradox. Men Trump är en antipolitiker och det är något som populistiska organisationer vanligtvis vinner på.

Det här hårda debattklimatet som du pratar om, hur länge har vi haft det?

– Vi fick det när de sociala medierna kom in i bilden. De har bidragit till att polarisera debatten i och med att vi i dem söker oss till likasinnade. Det är i filterbubblorna vi blir bekräftade och får likes.

Nye M-ledaren Ulf Kristersson har pratat om att han vill hyfsa debatten och inte bidra till personliga påhopp. Vad tänker du om det?

– Litegrann kan man se det i kölvattnet av Moderaternas kris och borttvingandet av Anna Kinberg Batra – som en vink till det egna partiet att man inte ska hålla på med sådana saker.

– Men jag tycker det är bra att en partiledare lyfter den här frågan, och det är väldigt många politiker som skulle önska att det var på ett annat vis. I mina egna studier av hur riksdagsledamöter använder sociala medier är det många som vittnat om hur oerhört plågsamt det är med det hårda debattklimatet. Det gör att många drar sig från att skriva något på sociala medier. Om inte ens våra politiker kan vara där så funkar det uppenbarligen inte med personangreppen och det höga tonläget.

Text: Mattias Frödén
Foto: Södertörns högskola