Pappor del i vården av för tidigt födda med hud-mot-hud

– Papporna till för tidigt födda barn kände att de fick chansen att vara med från start. I vanliga fall har papporna sina tio pappadagar. Det är skillnad när de får sitta hud-mot-hud med sitt nyfödda barn i tre månader, säger Emma Olsson, intensivvårdssjuksköterska på neonatalavdelning 35 på barn- och ungdomskliniken vid Universitetssjukhuset Örebro som nu är klar med sin avhandling i medicinska vetenskaper vid Örebro universitet.

Studien visar att papporna upplevde att de var lika delaktiga i sitt barn som mamman. De kunde turas om att sitta hud-mot-hud med sitt barn.

Sex procent för tidigt födda

I Sverige föds cirka sex procent av barnen för tidigt. Det innebär att de föds innan utgången av graviditetsvecka 37. Barn som föds för tidigt har inte hunnit utveckla de smärthämmande systemen i kroppen.

– I min första delstudie ville jag undersöka förekomsten och användandet av hud-mot-hudmetoden i de nordiska länderna och attityden hos personalen. För tidigt födda barn utsätts för smärtsamma procedurer med olika provtagningar.

En stor vinst med att använda sig av denna vårdform är barnets generella utveckling, och interaktionen mellan barnet och föräldern. I delstudie två i avhandlingen beskriver Emma Olsson pappors upplevelse av att vårda sitt för tidiga barn hud-mot-hud.

– Generellt var papporna positiva och kände sig mer delaktiga i barnets vård. Det forskningsresultatet kan stärka oss i vårdpersonalen i att uppmuntra papporna till att finnas där för barnet på neonatalavdelningen.

– Miljön på neonatalavdelningen kan förbättras om de stora salarna görs om till mindre. Det blir då färre patienter i varje sal och ljudnivåerna sänks. Det bästa vore om föräldrarna fick möjlighet att vara hos sitt barn hela dygnet. Jag är förvånad att inte hud-mot-hud används mera på neonatalavdelningarna runt om i Norden.

Lindrar smärta vid provtagning

Avhandlingen visar att hud-mot-hudkontakten har en positiv effekt som smärtlindring för barnet vid blodprovstagning. Metoden ger inte de biverkningar som smärtlindrande läkemedel kan ge.

– När vi tog blodprov så var barnet hud-mot-hud med sin mamma och vi såg en minskad ökning av syresatt hemoglobin jämfört med provtagningen i barnets kuvös eller säng.

Eftersom barnet är så litet kan det inte själv berätta när det gör ont. I den sista delstudien har det vanligaste smärtskattningsinstrumentet, kallat PIPP-R, översatts från engelska till svenska, norska, finska och isländska. Emma Olsson har ingått i en forskargrupp med nordiska forskningskollegor.

Text: Elin Abelson
Foto: Lars-Göran Jansson (pappa och barn), Elin Abelson