Studenter som vill förändra världen – nu firar Rättsvetenskapliga programmet 25 år

Märta Johansson berättar om Rättsvetenskapliga programmet som firar 25 år

Märta Johansson.

Studenterna har ofta utländsk bakgrund, kan flera språk och drivs av en vilja av att förändra världen. Nu firar Rättsvetenskapliga programmet med internationell inriktning 25 år.

Programmet startade 1992, i en tid då internationalisering och Europasamarbete var ett hett ämne. På Högskolan i Örebro, som universitetet hette då, gavs vid den här tiden ett flertal olika juridiska kurser. Lärarna servade – precis som i dag – även andra utbildningar med undervisning i juridik, exempelvis socionomerna och ekonomerna.

– Kunskapen och kunnandet fanns här och vi hade jobbat mycket med internationalisering. Då tänkte vi att varför inte lägga ihop det här till en egen utbildning som kunde ge en examen, berättar Mikael Schnürer, en av de drivande bakom programmets tillkomst.

Han blev senare programansvarig för utbildningen, men är i dag pensionär.

Rättsvetenskapliga programmet var den första juridikutbildningen i landet som inte var ett traditionellt juristprogram. Det internationella perspektivet lockade Märta Johansson, som började läsa till rättsvetare 1993.

– Jag skulle ha kommit in på juristprogrammet i Uppsala, men jag sökte till Örebro på grund av den internationella inriktningen, minns hon.

Undervisning på engelska

I dag är Märta Johansson universitetslektor på institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, efter att ha doktorerat i slutet av 90-talet. Som doktorand var hon knuten till universitetet i Åbo, eftersom högskolan saknade forskarutbildning på många områden.

– Men nu har institutionen en forskarutbildning och egna doktorander och grunden till det är det rättsvetenskapliga programmet, konstaterar Märta Johansson.

Hon har sett hur utbildningen förändrats även på andra sätt under årens lopp. Tidigare läste studenterna till exempel språk. Numera är den delen slopad, men för att kunna hänga med i undervisningen krävs goda kunskaper i engelska.

Under början av 2000-talet breddades Rättsvetenskapliga programmet rejält, vilket var ett led i en noga uttänkt strategi.

– Lärarna och universitetet ville ha en juristlinje. För att visa att underlaget och kunnandet fanns erbjöds därför studenterna under några år en mängd olika kurser i juridik. När sedan juristutbildningen startade 2005 skalade man ner det rättsvetenskapliga programmet igen och utbildningen återfick sitt tydliga fokus.

Utbildning på två ben

Den tre år långa utbildningen står i dag på två ben, baserat på vilka jobb studenterna får efter examen. Många väljer att arbeta utomlands medan en stor del får jobb på svenska myndigheter, där de ofta jobbar med ett internationellt perspektiv. Migrationsverket är kanske det bästa exemplet på en sådan myndighet.

– Vi har ett ben i svensk rätt och då särskilt förvaltningsrätt. Det andra och starkaste benet är den internationella orienteringen, säger Märta Johansson.

Alla rättsvetare behöver kunskap om svensk rätt, även de som ska jobba utomlands.

– För att kunna jobba internationellt måste man ha kunskap om ett rättssystem, för att ha något att jämföra med. Därför är kunskapen om svensk rätt väldigt viktig, slår Märta Johansson fast.

Många av dem som söker till Rättsvetenskapliga programmet har utländsk bakgrund. Ett stort antal har varit flyktingar eller har föräldrar som flytt till Sverige. Andra har svensk bakgrund men har påfallande ofta tillbringat långa perioder utomlands.

– Väldigt många kan flera språk, konstaterar Märta Johansson.

Vill förbättra världen

Ett annat utmärkande drag är att många rättsvetare börjar studera för att kunna göra nytta och bidra till en bättre värld.

– Många av de här studenterna kommer med en önskan om att kunna använda juridiken för att förbättra världen. Det är också mycket vanligt att de är engagerade i ideella föreningar som Amnesty och Röda korset.

Även många lärare har internationell bakgrund.

– Det är en stor styrka, ett enormt kapital som även gagnar juristprogrammet. Det är ju samma lärare på båda programmen, förklarar Märta Johansson.

I framtiden hoppas hon att programmet ska få en egen masterutbildning. I dag går det visserligen att plocka ihop en egen master utifrån enskilda kurser.

– Men det är jättevanligt att våra studenter åker utomlands för sin master, jag vet inte hur många rekommendationsbrev jag skriver varje år. Vi skulle vilja ha en egen masterutbildning med en tydlig inriktning, och jag tror också att det skulle vara uppskattat av studenterna.

– Min personliga uppfattning är att vi även behöver stärka den svenska rätten lite mer, just på grund av vår inriktning mot myndigheter, säger Märta Johansson.

Firar med jubileumskonferens

Rättsvetenskapliga programmet firar sina 25 år med en jubileumskonferens den 20 september i Musikhögskolans lokaler. På programmet står bland annat tal av rektor Johan Schnürer och presentationer av forskningsprojekt.

Text och foto: Mattias Frödén