Relationer viktiga när tolerans byggs
Sevgi Bayram Özdemir, Metin Özdemir och Marta Miklikowska är tre av de Örebroforskare som medverkat i den nya antologin.
Föräldrar, vänner och skolans etniska sammansättning spelar in på ungdomars tolerans – och den går att påverka. Det skriver forskare vid Örebro universitet som medverkar i den nya antologin "Toleransens mekanismer", utgiven av Forum för levande historia.
Forum för levande historias nya antologi har tolerans som tema, och då främst hos unga. Antologin beskriver ur både praktisk och teoretisk synvinkel hur ungas tolerans utvecklas och vilken betydelse familjen, sociala nätverk, föreningsliv och skola spelar.
Fem från Örebro med olika infall
Fem forskare vid Örebro universitet medverkar: Metin Özdemir, Sevgi Bayram Özdemir, Viktor Dahl, Marta Miklikowska och Cecilia Arensmeier. De skriver alla med olika infall på temat. Flera av dem utgår från forskningsprojektet Youth & Society vid Örebro universitet.
Marta Miklikowska skriver att ju bättre relation föräldrar har med sina barn, desto större är deras inflytande på hur ungdomarnas tolerans eller intolerans utvecklas. Hon visar också att påverkan är ömsesidig: också ungdomar påverkar sina föräldrars tolerans och intolerans i lika stor utsträckning. Marta Miklikowska har även kommit fram till att tonåringar som har invandrarvänner inte är lika mottagliga för intolerans som överförs från föräldrar.
Hur den etniska sammansättningen på skolor ser ut påverkar hur ungdomar tänker kring invandrare och om de har jämnåriga vänner som är invandrare. Det skriver Örebroforskarna Metin Özdemir och Sevgi Bayram Özdemir om i antologin. De visar att ungdomar i etniskt blandade skolor över tid fick en positivare attityd till invandrare. Om lärare tog upp och välkomnade politiska diskussioner i klassrummet blev eleverna mer toleranta över tid.
Örebroforskaren Viktor Dahl skriver i ett av antologins kapitel om vilken roll vänner har för hur ungdomars tolerans mot invandrare ser ut. Han har fokuserat på ungdomar mellan 13 och 18 år, och konstaterar att ungdomar med en i genomsnitt mer tolerant vänskapskrets blev mer toleranta gentemot invandrare. Han beskriver också att yngre ungdomar valde att umgås med vänner som har samma toleransnivå som de själva, vilket inte gällde för de äldre ungdomarna. Vänner tycks enligt Viktor Dahl ha en dubbelroll: vänner fungerar både som källa för toleransinflytande och som ett mål.
Cecilia Arensmeier låter ungdomarna själva komma till tals genom de kvalitativa fokusgruppsintervjuer hon gjort med 17- och 18-åringar. Hennes resultat visar att ungdomar uppfattar tolerans som acceptans för det som ogillas och är annorlunda än en själv. Det kan handla om hur man är och ser ut, men även skillnader baserade på kultur, religion, sexuell läggning eller åsikter. Ungdomarna i hennes studie menar att alla har ett ansvar för tolerans, men att överordnade grupper, till exempel vuxna, har ett särskilt ansvar.
Fortsatta diskussioner om tolerans
Antologins mål är att stimulera till fortsatt offentlig och vetenskaplig diskussion i frågor om tolerans. Några kompletta svar ges inte, utan innehållet ska snarare ses som bitar av kunskap inom ett komplext område. "I den nya antologin vill vi fördjupa kunskapen om hur unga människor tänker, samt vilka omständigheter och mekanismer som påverkar deras attityder" skriver överintendent Ingrid Lomfors i förordet.
Text och foto: Cathrine Gustavsson