Tidigare toppchef gav kritisk analys av räntepolitiken

Pär Österholm och Lars E O Svensson

Pär Österholm var värd för seminariet i samarbetet med Kommuninvest, där Lars E. O. Svensson, tidigare vice Riksbankschef, gav en kritisk analys av räntepolitiken.

Dagens minusränta är ett tecken på att ekonomin i Sverige och globalt inte är sig lik sedan den världsomspännande finanskrisen 2008. Räntan var därför ämnet för den första gemensamma workshopen i samarbetet mellan Handelshögskolan vid Örebro universitet och Kommuninvest. Lars E O Svensson, tidigare vice Riksbankschef, gav sin kritiska analys av räntepolitiken.

Läs också debattartikel i Svenska Dagbladet av Pär Österholm och Erik Hjalmarsson: "Rätt av Riksbanken att driva expansiv politik"

Workshopen samlade 25 forskare och policyekonomer från Sverige, Norge. Danmark och USA.

I dag är de finansiella marknaderna på många sätt annorlunda än före finanskrisen. Många centralbanker har sänkt sina styrräntor till rekordlåga nivåer och har dessutom ökat på tillgången av pengar i ekonomi genom att främst köpa statsobligationer.

– Det här har fått effekt på hela ekonomin och det är viktigt att undersöka hur sambanden ser ut eftersom kunskap om hur ekonomin fungerar är relevant för så många. Privatpersoner som lånar till bostäder påverkas, precis som centralbanker och politiker. Företag och kommuner är beroende av kunskap för att kunna fatta välinformerade beslut om investeringar, säger Pär Österholm, professor i nationalekonomi och arrangör av workshopen.

Fel att luta sig mot vinden

Lars E O Svensson var vice riksbankchef fram till 2013 då han slutade efter att tillsammans med kollegan vice riksbankchef Karolina Ekholm under lång tid ha motsatt sig Riksbanksmajoritetens höga räntor. I sitt anförande under workshopen redogjorde han för en nyttokostnadsanalys av ”leaning against the wind”, att luta sig mot vinden på svenska, som innebär att föra en penningpolitik med högre styrränta för att försöka förbättra den finansiella stabiliteten.

Som bakgrund till analysen framhöll Lars E.O. Svensson att Riksbanken under 2010-2011 till skillnad från andra centralbanker höjde räntan, vilket ledde till att inflationen föll långt under inflationsmålet på 2 procent och att arbetslösheten blev betydligt högre än annars och dessutom inte minskade lika snabbt efter krisen 2008–2009 jämfört med andra länder.

Kompenserade misstag

Våren 2014 la riksbanksmajoriteten om kursen och sänkte räntan, till slut till minus 0.5 procent. Då steg inflationen tillbaka mot målet och arbetslösheten började falla.

– Att Riksbanken sänkte räntan till negativa tal beror på att den måste kompensera misstaget att höja räntan så mycket tidigare. Min analys visar att kostnaden i form av för hög arbetslöshet och för låg inflation med mycket stor marginal överstiger möjlig nytta i form av en lägre sannolikhet för en kris, säger Lars E.O. Svensson.

– Riksbanksmajoriteten erkänner numera att kostnaden av att luta sig mot vinden är högre än nyttan. Bättre sent än aldrig, men det hade varit bra för alla som blev arbetslösa på grund av räntehöjningarna om man hade lyssnat och insett detta tidigare, säger Lars E.O. Svensson och fortsätter:

– Om man vill upprätthålla den finansiella stabiliteten finns det såvitt jag kan se inget alternativ till att använda makrotillsyn, som Finansinspektionens kapitalkrav på bankerna och bolånetak för hushållen. Det är en farlig illusion att tro att penningpolitiken kan upprätthålla den finansiella stabiliteten, slutar Lars E.O. Svensson.

Minus inte så dramatiskt

Jesper Lindé bidrog med en studie till workshopen. Han är chef för forskningsavdelningen på Riksbanken där 15 medarbetare, varav hälften från andra länder, arbetar med långsiktiga analyser och utveckling av teoretiska modeller. Därifrån går medarbetarna ofta vidare till arbeta mer direkt med policybesluten.

Riksbanken beslutade om en negativ styrränta i februari 2015, för första gången någonsin.

Vad betydde klivet under nollstrecket för er forskning?

– Det var egentligen inte då så dramatiskt enligt våra modeller eftersom de är linjära. Men självklart påverkar minusräntan både penningpolitiken och den finansiella stabiliteten, säger Jesper Lindé

Den globala finanskrisen ledde i alla fall till en omprövning av analysmetoderna.

– Reporänta sänktes till på 0,5 procent och vi trodde att det inte skulle gå att sänka ytterligare utan att skapa problem på de finansiella marknaderna. Sedan gick räntan ner till 0,25 procent och vi fick göra ytterligare analyser, berättar Jesper Lindé.

Nu är bedömningen att reporäntan inte kommer under minus 0,5 procent.

– Det finns en nedre gräns och syftet med dagens negativa ränta är att putta på återhämtningen och uppnår inflationsmålet, konstaterar Jesper Lindé.

Måste hitta nya modeller

Låga räntor är ett internationellt fenomen och Riksbanken följer trenden för den lilla och öppna ekonomin Sverige.  Jesper Lindé ser en framtid där nationalekonomisk forskning får inrikta sig på att hitta nya modeller.

– Vid en framtida recession eller kraftigt prisfall på bostäder är det inte längre möjligt att sänka räntan för att stimulera konsumtion och investeringar. Vi måste hitta sätt att få tillbaka manöverutrymmet, säger han och exemplifierar med möjligheter att påverka växelkursen.

Nya pengar är ett område för forskarna. Riksbanken har kommit med en rapport om e-pengar som ersättning för dagens kontanter, utgivna av just Riksbanken.

– Ska de fungera som dagens kontanter? Ska de ge ränta? Idag är tjänsten Swish gratis för privatperson, men dyrt för företagen. I framtiden skulle bankerna kunna ta betalt för varje transaktion eftersom det inte finns någon konkurrens från kontanter. Riksbanken har ett ansvar för att se till att et finns ett säkert och effektivt betalningssätt och här finns spännande forskning att göra, säger Jesper Lindé.

Text och foto: Maria Elisson

Jesper Lindé

Jesper Lindé, forskningschef på Riksbanken