Eric och Anders berättar om sin flygplatsforskning på Humanioratorget

Eric Borgström och Anders Björkvall.

Eric Borgström och Anders Björkvall.

Hur fungerar informationen på en flygplats? Vilka språk används och hur är byggnaderna utformade? Om det kommer språkforskarna Anders Björkvall och Eric Borgström att berätta när universitetet arrangerar Humanioratorget för första gången.

De är två av de 25 forskare som kommer att delta i Humanioratorget – Enheten för humanioras satsning på att föra ut sin forskning till en bredare publik.

Duon kommer att delta med egna projekt men tillsammans kommer de även att berätta om den gemensamma forskningen: de visuella budskapen på flygplatser – språket, texter och hur byggnaderna är utformade.

Speciellt att flyga

– Att flyga är för de flesta inte så dramatiskt längre, men ändå lyckas man uppnå en känsla hos många passagerare av att vara priviligierad. Det blir trots allt något speciellt med att flyga. Som språkforskare är vi intresserade av hur språk, texter och skyltar fungerar i den processen, berättar Anders Björkvall.

– Det kan vara påfrestande att ta sig igenom en flygplats med alla dess kontroller, vilket gör det intressant att studera arkitekturen. Hur byggnader och rum designas för att besökarna ska kunna må bra och känna att flygplatsvistelsen ändå är en positiv upplevelse, säger Eric Borgström.

En annan aspekt som de ska utforska är flygplatsernas koppling till moderniteten och det globala samhället. I Nordeuropa och många andra västländer är de flesta flygplatser utformade på samma sätt och utbudet av mat och tullfria varor är detsamma.

Men så här ser det inte ut i hela världen. På många ställen avspeglas lokalsamhället även i flygplatsen, till exempel i form av varorna som säljs. Det finns ambitioner att uppnå den lokala känslan även i Sverige. Till exempel har Arlanda sina porträtt av kända stockholmare.

– Det vi intresserar oss för är hur man försöker skapa en känsla av Sverige, av det lokala, i den här globala miljön. Finns det till exempel skyltar på samiska i norra Sverige och när pratar eller skriver man på engelska, svenska eller samiska? Det här ser vi mycket fram mot att börja studera, säger Anders Björkvall.

Bild från terminal fem på Arlanda

Som resenär på en flygplats översköljs du av information. Bilden är från Arlandas terminal fem. Foto: Daniel Asplund

Reser mycket i jobbet

Han har sysslat med flygplatsforskningen då och då under några års tid, vid sidan av andra projekt. Eric Borgström kom in i ett senare skede. Men trots att projektet är i sin linda finns det ändå en bildbank bestående av cirka 400 foton från olika flygplatser i världen.

– Vi har ju fördelen av att resa mycket i vårt jobb, konstaterar Anders Björkvall.

Statliga Swedavia äger och driver flygplatser i Sverige. Bolaget är en av flera tänkbara partners i det här samverkansprojektet, där Örebro universitet även samarbetar med Stockholms universitet och Södertörns högskola.

Hur är det tänkt att studierna praktiskt ska gå till?

– Att bo på Arlanda i säg två dygn och bara observera det som händer. Det är ett typiskt sätt på hur vi kan arbeta, förklarar Anders Björkvall.

– Tanken att vi ska studera både svenska och internationella flygplatser, tillägger Eric Borgström.

Läs också om Anna Heumans forskning om språkpoliser

Text och foto: Mattias Frödén

Humanioratorget visar bredden på forskningen

Måndagen den 21 maj mellan klockan 15 och 17 kommer 25 forskare och doktorander från Enheten för humaniora vid Humus att presentera sin forskning för allmänheten och för personal och studenter på universitetet. Humanioratorget är namnet på satsningen som Humus gör för första gången. Platsen är entrén i Forumhuset.

Tanken är att visa upp bredden av den forskning som bedrivs vid Enheten för humaniora.

Forskarna kommer att stå bredvid en poster där deras vetenskapliga arbeten beskrivs. De kommer att berätta om sin forskning för besökarna, som kan mingla runt i lokalen.

Exempel på forskning som presenteras: Antecknandet och dess betydelse för lärande. Visuell argumentation. Läsande och skrivande i skolan. Bibliskt berättande. Korsettkriget: Modeslaveri och kvinnokamp vid förra sekelskiftet.