PCR-teknik ger snabbt svar på vilken bakterie som orsakat sepsis

Ingrid Ziegler.

Infektionsläkare Ingrid Ziegler har i sin forskning vid Örebro universitet använt PCR-teknik för att påvisa bakterier i blodet vid sepsis, förr kallat blodförgiftning. På bara några timmar går det att få svar på vilken bakterie som angripit kroppen. Då man använder den traditionella metoden, blododling, kan det ta flera dagar att få svar och tillförlitligheten kan variera.

Fakta

• DNA – molekyler som innehåller den genetiska koden för en organism.

• PCR – teknik där en enstaka DNA-sekvens i ett prov kan kopieras upp till tusentals identiska exemplar.

• Staphylococcus aureus – bakterie som oftast orsakar enkla sårinfektioner, men som kan leda till mycket svåra infektioner om den sprids i blodbanan.

Tidsaspekten är särskilt viktig vid sepsis eftersom dödligheten ökar ju längre tiden går innan man får rätt antibiotika. Med tanke på det globala problemet med ökad antibiotikaresistens är det också av högsta vikt att ge träffsäker behandling.

– PCR-tekniken visar både vilken bakterie som orsakar infektionen och vilken nivå av bakterie-DNA det finns i blodet, säger Ingrid Ziegler, överläkare på infektionskliniken vid Universitetssjukhuset Örebro och doktorand på institutionen för medicinska vetenskaper vid Örebro universitet.

Vid sepsis reagerar kroppens immunförsvar på ett okontrollerat sätt till följd av en infektion, där bakterier oftast cirkulerar i blodbanan. På grund av det får patienten organsvikt, som kan vara livshotande. Det är därför viktigt att patienten snabbt får hjälp. Det är årligen fler som dör i sepsis än i hjärtinfarkt.

Höga DNA-nivåer en varningssignal

Ingrid Ziegler visar i sin forskning att höga mängder DNA i blodet kan vara en varningssignal för allvarlig sjukdom. Hon har även undersökt i vilken takt DNA-nivån sjunker och försvinner ur blodbanan.

– Patienter med höga DNA-nivåer hade en mer allvarlig sjukdomsbild och högre dödlighet. Gruppen av patienter där gula stafylokocker, staphylococcus aureus, påvisades i blododlingen visade sig vara extra intressant. Här var PCR-metoden mer tillförlitlig, och hos de svårast sjuka fanns bakterie-DNA ofta kvar i blodet under en lång tid efter insatt antibiotikabehandling, säger Ingrid Ziegler.

Text och foto: Elin Abelson