”Folkbildningen måste tillåta åsikter som är emot demokratin”
Erik Amnå pratade folkbildning med bland andra Lena Posner-Körösi (till höger).
Det måste finnas utrymme inom folkbildningen att föra fram åsikter som ifrågasätter demokratin.
Det sa Erik Amnå, professor emeritus vid Örebro universitet, vid ett seminarium i Almedalen.
Utgångspunkten för Folkbildningen och demokratins gränser var den studie han gör av det muslimska studieförbundet Ibn Rushd, på uppdrag av Folkbildningsrådet Resultatet ska presenteras 4 september.
– Det jag kan säga är att slutsatserna inte är entydiga. Det är inte en gråzon, utan både svart och vitt, sa Erik Amnå som förhandsbesked till publiken.
Granskningen av Ibn Rushd kom till efter att studieförbundet med sina åtta medlemsorganisationer fått kritik för islamistisk aktivism, bland annat med mål att införa sharialagar.
– Det var otroligt jobbigt och ingen lyssnade på oss. Vi bad om att bli granskade så för oss är en faktabaserad feedback välkommen, kommenterade Zana Muhammad, ordförande för Ibn Rushd, under seminariet.
Ibn Rusdh var utgångspunkten för diskussionen om gränser för statliga bidrag till organisationer för att främja demokrati. Och om staten ska kunna ta risker med sina demokratibidrag.
– Folkbildningen måste ha en särskild frihetsgrad och ge utrymme för debatter där åsikter som ifrågasätter demokratin måste få finnas. Det går inte att på förhand säga hur dessa diskussioner slutar. Staten kan också finansiera sådan verksamhet som inbjuder till debatter. Men det ska inte handla om väckelsemöten mot demokratin, sa Erik Amnå.
Han ser också denna öppenhet som en möjlighet för kunskap om det svenska samhället för nyanlända, och därmed en viktig arena för folkbildningen.
– Vi måste ta risker i civilsamhället och kunna möta människor från länder som inte vuxit upp med värderingar om allas lika värde, sa Lena Posner-Körösi, ordförande för den judiska folkhögskolan Paideia.
Erik Amnå lyfte också den principiella frågan om det är rätt eller fel att staten tar risker med sina demokratibidrag.
– Hur stora får riskerna vara? Nu handlar det om Ibn Rusdh. Men finns det även andra som går under radarn, för att de inte är muslimska?
Han konstaterade också att intresset för att forska om folkbildning inte är stort.
Folkbildningsrådet är en paraplyorganisation för folkhögskolor och studieförbunden, och har statens uppdrag att dela ut bidrag till organisationer för att stärka demokratin. Idag handlar det om 4,4 miljarder kronor.
Efter en intensiv kritik mot Ibn Rushd beslutade Folkbildningsrådet att ge Erik Amnå uppdraget att genomföra en studie av det muslimska studieförbundets verksamhet.
I studien ingår bland annat intervjuer med personer från myndigheter och förtroendevalda. Dessutom har registerdata över de 23 000 medlemmarna i Ibn Rusdh granskats.