Lunginflammation ökar risken för kronisk njursjukdom

Per-Ola Sundin sitter på en puff i Campus USÖ.

– I vår forskning såg vi att det är en kraftigt ökad risk för kronisk njursjukdom efter en lunginflammation, säger Per-Ola Sundin, överläkare vid Universitetssjukhuset Örebro. Forskningsresultatet visar att den ökade risken gäller särskilt under de första fem åren.

– Risken avtog sedan med åren men var fortfarande påvisbar efter 15 år, säger Per-Ola Sundin, överläkare på geriatriska kliniken vid Universitetssjukhuset Örebro och tidigare doktorand på Institutionen för medicinska vetenskaper vid Örebro universitet.

Forskare studerade patienter utan tidigare njursjukdom som vårdades på sjukhus med lunginflammation. För de patienter som inte fick njurkomplikationer diagnostiserade akut eller under första året efter lunginflammationen studerades den långsiktiga risken för kronisk njursjukdom. 

– Vi vet att akuta komplikationer från njurarna förekommer vid svåra infektioner och vid infektioner med vissa smittämnen, men kunskap om långsiktiga risker för kronisk njursjukdom saknas till stor del, förklarar Per-Ola Sundin.

Antalet drabbade ökar

Kronisk njursjukdom med nedsättning av njurarnas funktion ökar i samhället. För de drabbade är konsekvenserna bland annat en ökad dödlighet, risk att utveckla svår njursvikt med behov av dialysbehandling eller njurtransplantation samt en kraftigt ökad risk för hjärtkärlsjukdom. Kronisk njursjukdom fortskrider ofta sakta under många år och ger symtom först när svår njurfunktionsnedsättning utvecklats.

– Idag letar vi aktivt efter njursjukdom endast hos personer som kontrolleras i sjukvården för högt blodtryck, hjärt-kärlsjukdom eller diabetes där vi vet att det finns en kraftigt ökad risk att drabbas. Sannolikt finns det fler grupper som skulle ha nytta av screening för njursjukdom och tidig behandling för de drabbade. Resultatet av vår forskning kan bidra till att sådana grupper kan identifieras utifrån ökad kunskap om de mekanismer som leder fram till kronisk njursjukdom, avslutar Per-Ola Sundin.

Denna forskningsstudie är gjord på över 200 000 svenska män födda på 1950-talet som genomgick en obligatorisk hälsokontroll vid mönstring till värnplikten på 1970-talet. Männen har sedan följts genom livet till och med 2009 via data från svenska nationella register inklusive patientregistret.

Text och foto: Elin Abelson