”Närheten viktig för samarbetet med SCB”
Joakim Stymne, generaldirektör för SCB, och rektor Johan Schnürer lyfte fram den ömsesidiga nyttan med det fördjupade samarbetet och fördelen med den geografiska närheten.
Örebro universitet fördjupar sitt samarbete med statistikmyndigheten SCB. Nystarten var måndagens workshop med uppdraget att komma med idéer till ömsesidig nytta.
– Vi är två kunskapsproducenter i samma stad och samarbetet ger oss på universitetet tillgång till data på ett sätt vi annars kanske inte skulle ha fått, säger rektor Johan Schnürer.
– Närheten betyder väldigt mycket. Trots alla digitala hjälpmedel så behöver människor träffas. När man sedan lärt känna varandra kan mycket göras över nätet, fortsätter han.
Joakim Stymne, generaldirektör för SCB, var på plats och såg också han möjligheterna i att enkelt kunna träffas, för en lunch eller fika.
– Det vi gör nu bygger på ett gammalt samarbete, på den utbildning och forskning i statistik som finns här. Örebro universitet använder statistiken och vi behöver få mer kunskap om metodutveckling, säger han och hoppas att det utvecklade samarbetet ska bli en hävstång för båda parter.
Digitalisering och Agenda 2030 var två av rubrikerna i workshopen. Den tredje var demokrati och offentlighet. Mötet inleddes av Folke Carlsson från SCB och Karin Hedström, professor i informatik.
– Många politiska beslut fattas utifrån statistik, så det är väldigt viktigt hur den utformas, säger Karin Hedström.
Folke Carlsson lyfte fram det nödvändiga i att hitta nya metoder för insamling av data. Idag är bortfallet i urvalsundersökningar stort – de utvalda går helt enkelt inte att nå.
Jakob Engdahl, SCB, talade digitalisering och konstaterade att det idag finns 28 myndigheter som samlar in statistik i Sverige och att utvecklingen kan leda till att SCB blir mer av en stötta för andra myndigheter. Han lyfte också upp vikten att statistiken verkligen kommer till nytta.
Forskare i statskunskapen vid Örebro universitet är redan aktiva för att utveckla samarbetet med SCB för sin demokratiforskning. En orsak är att villkoren för demokratin i Sverige förändras, konstaterade Thomas Denk, professor i statskunskap:
– Nya livsstilar får konsekvenser för demokratin, precis som det faktum att var femte medborgare är över 65 år. Vi måste veta hur vi ska använda statistiken för att styra den offentliga välfärden, sa han och poängterade också vikten av att utveckla de statistiska metoderna när bortfallen växer.
Agenda 2030 med de globala målen för hållbar utveckling kräver statistik och SCB tar bland annat fram nationella indikatorer. Marie Haldorson, SCB, visade en lista på områden som idag saknar statistik, som bland annat innefattar hedersrelaterat våld och förtryck, hot och våld mot vissa yrkesgrupper, nya mått på fattigdom, förhållande för personer med funktionsnedsättning och HBTQI-personer.
Stefan Karlsson, professor i kemi, efterlyste mer statistik som stöd för Agenda 2030-arbetet.
– Våra metoder för riskbedömning är föråldrade. Det gäller även det motsatta, bedömning av nytta. Vi behöver också nya modeller för statistik i naturvetenskapen, som skulle kunna föras över till samhällsvetenskap, sa han och pekade även på att rätt utnyttjande av så kallad Big data.
Förutom forskare vid Örebro universitet och representanter för SCB, fanns Örebro kommun och Region Örebro län på plats under workshopen, med målet att komma fram med konkreta förslag till samarbeten.
Text och foto: Maria Elisson