Tarmflorans sammansättning hos veteranorienterare skiljer sig från äldre personer som inte orienterar

Vi vet att mag- och tarmsystemet förändras när vi blir äldre. Tarmens rörelseförmåga (motilitet) försämras till exempel samtidigt som olika enzymer, som hjälper till med matspjälkningen, minskar. Dessutom vet vi att äldre personer i högre utsträckning drabbas av magproblem1 och flera studier visar att det sker förändringar i tarmflorans sammansättning2. Dessa skulle kunna bidra till de magproblem, såsom förstoppning och diarré, som äldre ofta upplever.

Men för att förstå detta samband ytterligare måste vi ha kunskap om hur en frisk tarmflora ser ut när vi åldras. I studien som nyligen publicerades i tidskriften Nutrients3 har vi kartlagt hälsan och tarmflorans sammansättning hos personer som är över 65 år och orienterar. Vi har jämfört med äldre personer som inte orienterar men som lever ett självständigt liv i eget hushåll – ensamma eller tillsammans med en partner.

Veteranorienterare är en intressant grupp eftersom de uppfyller tre av de kriterier som man ofta pratar om när det gäller hälsosamt åldrande:

1)     att vara fysiskt aktiv

2)    att ha ett socialt umgänge

3)    att ha någon form av kognitiv utmaning

Mot den bakgrunden började vi intressera oss för orientering och vi undrade hur äldre som orienterar egentligen mår. Vår första artikel som publicerades 20154 visade att veteranorienterare generellt mår bättre än äldre personer som inte orienterar. De har bland annat färre magproblem. Vi följde därför upp dessa fynd med studier av tarmflorans sammansättning.

Vi fann att veteranorienterare hade en högre nivå av speciellt en bakterie kallad Faecalibacterium (F) prausnitzii. Denna bakterie har visat sig vara viktig för produktionen av smörsyra i tarmen, som i sin tur är en av de främsta näringskällorna för tjocktarmens celler. Veteranorienterarna har alltså en större andel av denna bakterie, vilket skulle kunna betyda att de också har större andel smörsyra. Detta vet vi dock inte eftersom smörsyra är näst intill omöjligt att mäta. Vi såg också att gruppen av äldre personer som orienterar hade lägre nivåer av två bakterier Parasutterella excermentihominis och Bilophilia unclassified som är förknippade med en sämre tarmhälsa, se figur nedan.

Diagram över tarmhälsa.

Figuren visar att andelen av F. prausnitzii som är förknippad med en god tarmhälsa är förhöjd hos orienterare jämfört med äldre som inte orienterar. De tre bakterierna Parasutterella excermentihominis, Bilophilia wadsworthia och Bilophilia unclassified återfanns i lägre nivåer hos båda grupperna av äldre jämfört med F. prausnitzii, men bara Parasutterella excermentihominis och Bilophilia unclassified var signifikant förhöjda hos äldre individer som inte orienterar.

Våra fynd är oberoende av kosten och verkar snarare bero på livsstil som till exempel hur fysisk aktiv man är. På så sätt styrker vår studie tidigare fynd som tyder på att fysisk aktivitet ensamt kan påverka tarmflorans sammansättning till det bättre. Detta är oerhört spännande men man ska komma ihåg att vår studie endast gör ett nedslag i veteranorienterarnas liv. För att kunna säga att fynden inte beror på kosten bör studien upprepas i en större grupp av veteranorienterare där man också följer deras hälsa över tid.

Det är viktigt att komma ihåg att forskningen om tarmfloran fortfarande är i sin linda och att stora delar av tarmfloran fortfarande är okänd. Det innebär att vi inte kan säga vad orsaken till våra fynd är, vilka konsekvenser det får för hälsan eller vilken betydelse det har för åldrandeprocessen. Klart är i alla fall att veteranorienterare är en intressant grupp att studera för att lära oss mer om ett hälsosamt åldrande.

Till sist vill alla vi forskare som deltagit i studien under årens lopp tacka alla studiedeltagare som medverkat i studien. Det är tack vare er vi nu kan presentera dessa spännande resultat. Tyvärr finns inte möjlighet att ge återkoppling på personnivå om tarmflorans sammansättning. De mönster som vi presenterar framträder när vi tittar på hela studiepopulationen.

Ida Schoultz, docent i biomedicin, Institutionen för medicinska vetenskaper

Referenser
1.  Fart F., Tingoe L., Engelheart S., Lindqvist C-M., Brummer RJ., Kihlgren A., et al. Gut health, nutrient intake and well-being in community-dwelling older adults. MedRxiv 2019:2019.12.16.19015008.

2.  An R., Wilms E., Masclee AAM., Smidt H., Zoetendal EG., Jonkers D. Age-dependent changes in GI physiology and microbiota: time to reconsider? Gut 2018;67(12):2213–22.

3.  Fart F., Rajan SK., Wall R., Rangel I., Ganda-Mall JP., Tingö L., et al. Differences in Gut Microbiome Composition between Senior Orienteering Athletes and Community-Dwelling Older Adults. Nutrients 2020;12(9):2610.

4.  Östlund-Lagerström L., Blomberg K., Algilani S., Schoultz M., Kihlgren A., Brummer RJ., et al. Senior orienteering athletes as a model of healthy aging: a mixed-method approach. BMC Geriatr 2015;15:76.