”Klimatkrisen ställer nya krav på oss som undervisar på universitetet”

Johan Öhman och Magnus Boström tittar på en laptop.

Johan Öhman och Magnus Boström presenterade den nya antologin om bildning och hållbarhet under ett seminarium på Örebro universitet i veckan.

Universitet och lärosäten spelar en viktig roll i omställningen till ett hållbart samhälle. Det menar redaktörerna bakom en ny antologi från Örebro universitet.
– Att utbilda studenter som är rustade att ta sig an klimatkrisen kräver nya sätt att utbilda, säger Johan Öhman, professor i pedagogik.

Personal från tio olika ämnen inom Fakulteten för humaniora och socialvetenskap på Örebro universitet bidrar med varsitt kapitel till antologin, alla på temat bildning och hållbar utveckling.

– Både bildning och hållbarhet är begrepp som kan vara lite svåra att förhålla sig till. Därför ville vi samla idéer om hur bildning och hållbar utveckling kan integreras i forskning och undervisning – både hos oss inom humaniora och samhällsvetenskap och som en inspiration till andra ämnen, säger Magnus Boström, professor i sociologi, som tillsammans med pedagogikprofessorerna Johan Öhman och Christian Lundahl har varit redaktörer för boken.

Eleonor Kristoffersson håller föredrag

FN:s globala hållbarhetsmål återspeglas i vår lagstiftning. Det är en utmaning för oss som lärare att visa på det sambandet, menar Eleonor Kristoffersson, professor i rättsvetenskap och en av medförfattarna till antologin.

Universitet och högskolor ska enligt högskolelagen verka för hållbar utveckling – och Örebro universitet lyfter också fram både bildning och hållbarhet som prioriterade områden i sin vision. Samtidigt är klimatfrågan är het potatis i den politiska debatten, vilket kan göra det svårt för en lärare att förhålla sig till ämnet.

Här menar de tre professorerna att just bildningsbegreppet blir extra viktigt.

– För att kunna utbilda i frågor som rymmer värdekonflikter och där säker kunskap saknas måste vi utbilda för ett gott omdöme. Vi måste ge våra studenter de kunskaper, kompetenser och förhållningssätt som behövs för att de ska kunna vara en del av den stora samhällsomvandling som vi står inför, säger Johan Öhman.

Lena Gunnarsson håller föredrag.

Vad skulle hända om ekologisk hållbarhet vore navet i all utbildning och undervisning, frågade sig Lena Gunnarsson, forskare i genusvetenskap och medförfattare till antologin, under seminariet.

Christian Lundahl betonar att det kunskapssamhälle vi lever i både innebär utmaningar och möjligheter.

– Vi har aldrig haft tillgång till så mycket fakta och information som nu, vilket gör att det blir än viktigare att kunna gallra i flödet och förhålla sig källkritisk. Det skapar också förutsättningar av ett sällan skådat slag att organisera en bildning för hållbarhet, säger han.

Text och foto: Anna Lorentzon