This page in English

Ny upptäckt: förändringar i gallsyrorna kan kopplas till diabetes hos små barn

Montage av två bilder. En hand i blå handske som lyfter ett prov. En vuxens hand som håller i ett litet barns hand.

När gallsyror inte omvandlas som de ska i mötet med tarmbakterier, kan risken öka för diabetes typ 1. Det visar prover som har tagits på små barn.

Störningar i samspelet mellan gallsyror och den medfödda bakteriefloran i tarmarna kan öka risken för typ 1-diabetes.
Det visar forskning om små barns första år i livet.
– Vi har fått ny kunskap om hur sjukdomen börjar utvecklas, säger Matej Orešič, professor i medicinsk vetenskap vid Örebro universitet.

Ett internationellt forskarlag, lett från Örebro universitet, har undersökt hur gallsyror regleras i kroppen hos små barn. För det finns ett samband med utvecklingen av diabetes typ 1, visar den studie som nu har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Cell Reports Medicine.

– Vi har inte studerat själva sjukdomen. Vi har i stället undersökt vad som händer innan sjukdomen utvecklas, säger Matej Orešič.

Det är mötet mellan gallsyror och den medfödda bakteriefloran i tarmen som forskarna har undersökt närmare.

Redan från födseln gör bakteriefloran nytta för att hålla oss friska och reglera immunförsvaret. Gallsyrorna, som bildas i levern, har en viktig roll vid matsmältningen. Till exempel hjälper de kroppen att ta upp fetter och fettlösliga vitaminer i tunntarmen.

Viktig förändring av gallsyror

När gallsyrorna kommer i kontakt med tarmbakterierna, förändras de. Det gör att de effektivt kan assistera i ämnesomsättningen av glukos och fett.

Just modifieringen av gallsyrorna, som görs av mikroorganismer, eller mikrober, är mycket viktig visar den nya forskningen.  För hos de barn som senare utvecklar diabetes typ 1 går det tidigt att se att samspelet inte fungerar mellan mikroberna i tarmarna och gallsyrorna.

– Vi hade inte väntat oss att det skulle finnas ett så tydligt samband mellan mikroberna och gallsyrorna innan typ 1 diabetes började utvecklas, säger Matej Orešič.

Porträtt på Matej Orešič. Han sitter framför datorskärmar med grafer.

Örebroprofessorn Matej Orešič har lett forskningen.

Möjlighet att förutse sjukdom

Forskarna har tagit prover på små barn, från tre månaders ålder till det att barnen har fyllt tre år.  Blod- och avföringsprover har samlats in vid sex tillfällen från varje barn. Forskargruppen har både analyserat tarmfloran och utfört omfattande kemiska analyser.

Resultatet visar att barn som senare utvecklade typ 1 diabetes har en annorlunda sammansättning av sina gallsyror jämfört med barn som förblev friska. Särskilt de gallsyror som modifierats av bakterierna i tarmfloran visade tydliga skillnader – redan under barnens första sex månader i livet.

Totalt togs prover på 71 barn. Studien är alltså relativt liten, men visar så intressanta resultat att forskarna nu hoppas att den följs upp av fler studier.

– Det här kan ge bättre metoder för att förutse sjukdomen och bedöma risken att drabbas. Nästa steg blir att uppfinna metoder för att förhindra den, säger Matej Orešič, professor i medicinsk vetenskap vid Örebro universitet.

Text och foto: Jesper Mattsson

Foto: Pixabay

Det här är typ 1-diabetes

Typ 1-diabetes utvecklas ofta tidigt i livet, framför allt hos barn och tonåringar. Kroppen har då slutat tillverka insulin, det hormon som krävs för att cellerna ska kunna ta upp socker från blodet.

Om inte typ 1-diabetes är tillräckligt behandlad kan blodsockernivån bli mycket hög. Det är ett tillstånd som kan vara livshotande om det inte behandlas.

Typ 1-diabetes behandlas med insulin. Dessutom behöver kontroller av blodsockervärdet göras.