Örebro och Wien i samarbete ledde till 40 videor om arbete i labbet för kemistudenter
Michaela Zeiner demonstrerar ett moment i arbetet i labbet
Alla studenterna tillsammans med sin lärare i labbet. Så brukar det vara för nybörjare i kemi.
Så kom pandemin och Michaela Zeiner fick tänka om. I samarbete med en kollega i Wien gjorde hon snabbt 40 videor för att kunna genomföra de nödvändiga laborationerna.
– Det går inte att läsa sig till hur man använder instrumenten. Arbetet i labbet är ett hantverk och kräver att man övar, säger Michaela Zeiner, lektor i kemi.
Hon och kollegan Petra Viehauser vid Fachhochschule Campus Wien kom på en lösning på det akuta problemet: videofilmer om hantering av instrument i labbet. Istället för att få instruktioner i grupp av läraren på plats skulle den nödvändiga förkunskapen nu portioneras ut i korta videofilmer.
– Pandemin gjorde att vi var tvungna att korta tiden och bara samla mindre grupper i labbet. I Österrike var reglerna striktare än i Sverige och här hos oss var ett problem att vi har jämförelsevis lite tid i labbet.
Michaela Zeiner fick klartecken och stöd från sin ledning. Videofilmerna bidrog till att kunna genomföra laborationer trots allt, till skillnad från andra universitet som valde att ställa in helt.
I somras var hon i Wien för att under några dagar spela in tillsammans med Petra Viehauser. Utrustningen var enkel:
– Vi använde mobilen och en egen kamera. Mobilen visade sig vara bättre på att återge färger än kameran.
Videofilmerna är utan ljud och visar med stöd av textade nyckelord på engelska upp instrument och tillvägagångssätt, till exempel hur man använder en pipett eller byrett; en del av kemistens nödvändiga hantverkskunskap enligt Michaela Zeiner.
Örebrostudenterna använde filmerna för att förbereda sig, och i september samlades de i labbet, uppdelade i små grupper.
Och – det fungerade konstaterar Michaela Zeiner, även om skillnaden mellan studenternas resultat ökade, jämfört med det normala sättet att introducera arbete i labbet:
– En del av studenter som använt videofilmerna för att förbereda sig, genomförde till och med laborationerna på halva den utsatta tiden.
Michaela Zeiner känner inte till något liknade initiativ vid universitet.
– Det finns mycket på nätet. Men om du säger till en student att googla kommer det att ta lång tid att hitta rätt och det är väldigt svårt att avgöra kvaliteten och säkerheten.
Samarbetet om denna konstruktiva nödlösning har en framtid även post-pandemin:
– Vi kunde ha gjort det även utan restriktionerna, men inte så snabbt, konstaterar Michaela Zeiner.
Budget för projektet var 10 000 kronor, där nästan hela summan var avsatt till en surfplatta för att kunna visa beräkningarna steg för steg, en ersättning för ”vita tavlan”. Surfplattan levererades inte förrän i november, och har inte kunnat medverka i filmerna. Men nu finns alltså förutsättningen för att gå ett steg till i detta samarbete mellan Örebro och Wien.
Text: Maria Elisson
Foto: Maria Elisson och privat