Osynliga risker med 3D-skrivare – ofta underskattade

– Vi kan inte säga att det är dåligt med 3D-printning, men vi kan inte heller säga att det är säkert. Vårt mål är inte att stoppa 3D-skrivare; vi vill bidra till att göra användningen säkrare genom att förstå hälsoeffekter av partiklar och kemikalier de avger, säger Andi Alijagic, docent i biologi och forskare i toxikologi.

Miljoner människor använder idag 3D-skrivare hemma, i skolan och i industrin. Det finns många fördelar med användningen av 3D-printers: det kan bli mindre avfall, produktionen kan bli mer effektiv och produkter kan anpassas bättre efter behovet.

– 3D-utskrift är en viktig teknik för hållbar och modern tillverkning. Med rätt kunskap, övervakning och regleringar kan samhället ha mycket nytta av tekniken utan att riskera människors eller miljöns hälsa, säger Andi Alijagic.

I projektet NanoSafety2 på Örebro universitet samarbetar forskarna med industrin för att skapa ett ramverk för att mäta partikel- och kemikalieutsläpp och hur dessa påverkar människokroppen. Men även för hur produktionen ska kunna bli säkrare genom säkerhetsinstruktioner, säkrare material och bättre utformade 3D-skrivarprocesser.

Kunskapen om riskerna är låg

Få skolor har någon som kan bedöma riskerna med de material som köps in för användning i skolans 3D-skrivare. När familjer köper en 3D-skrivare som tillverkar plastdelar i köket eller vardagsrummet finns sällan tillräcklig ventilation för användningen.

– Vi kan idag inte veta vilka långtidseffekter som uppstår vid användning av 3D-skrivare i industrin eller hemmen. Först efter långsiktiga mätningar och tester kan vi veta mer, och hela tiden kommer nya plast- och metallmaterial och nya metoder som kan innebära nya risker, förklarar Andi Alijagic. 

Även om det saknas särskilda gränsvärden för 3D-skrivare, finns det riktvärden för partiklar i arbetsmiljön. I Finland används sådana riktvärden som stöd för att bedöma risker med partikelutsläpp från olika processer, inklusive 3D-utskrift.