Risk för krockar i kollektivtrafiken

Idag presenteras en bokantologi om effekterna på kollektivtrafiken av den ändrade organisation, som genomfördes för tio år sedan. På ett seminarium diskuteras boken och vad forskningen visar om förändringen.

– Vi är sex forskare som har arbetat med dessa frågor under en fyraårsperiod. Tack vare detta kan vi nu presentera omfattande resultat vilket denna antologi visar. Vi hoppas att resultaten ska främja kollektivtrafiken och bidra till en hållbar omställning i hela Sverige, säger Ida Andersson, forskare vid Örebro universitet, som lett projektet.

Bok och podd har berättat om forskningen

I det stora forskningsprojektet har forskare på Örebro universitet, Linköpings universitet och VTI följt och analyserat utvecklingen inom kollektivtrafiken i Sverige de senaste åren. Genom artiklar och en podd, ”Kollektivtrafikpodden”, har resultaten från forskningen kommunicerats.

Antologin har titeln ”10 år med regionala kollektivtrafikmyndigheter - perspektiv på styrning, geografi och planering i ljuset av omskolning” och beskriver hur reformen har påverkat ansvarsfördelning, styrning och samverkan mellan regioner, kommuner och statliga aktörer.

Svårt hitta bra samarbete

I varje län ska det finnas en regional kollektivtrafikmyndighet (RKM) med huvudansvar för att linjetrafiken fungerar. För att trafiken ska fungera krävs dock samarbete mellan bland annat kommuner och regioner, och det är inte alltid lätt.

– I regionerna finns olika rutiner för dialog mellan kommunerna och de regionala kollektivtrafikmyndigheterna, liksom varierande möjligheter till mer intensiv samverkan när särskilda satsningar genomförs. Vår forskning visar dock att det finns betydande utmaningar i att samordna regionala strategier med kommunala perspektiv, säger Christopher Olsson, forskare vid Linköpings universitet.

Glesbygden förlorar

En effekt har varit att glesbefolkade områden riskerar bli utan kollektivtrafik när ökade kostnader i kombination med förändrad efterfrågan har lett till ett ökat fokus på områden med mest resenärer, så kallade starka stråk.

– Sådana situationer tenderar att generera ett starkt lokalt engagemang och bli frågor som kommunerna förväntas hantera trots att de ofta saknar mandat och verktyg för att göra det, säger Brita Hermelin, professor vid Centrum för kommunstrategiska studier, Linköpings universitet.