Så formar TikTok ungas syn på skönhet

– Det mest överraskande var hur normaliserat användandet av skönhetsfilter har blivit, trots att många användare samtidigt uttrycker oro eller kritik mot dem, säger Lame Kenalemang-Palm, universitetslektor i journalistik vid Stockholms universitet.

Tillsammans med Göran Eriksson, professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Örebro universitet, har hon analyserat 67 TikTok-videor med hashtaggen #beautyfilters för att undersöka hur kvinnor använder filter och hur det påverkar deras självbild och relation till skönhetsideal.

– Studien visar ett tydligt samband. Användningen av skönhetsfilter förstärker självobjektifiering. Genom att jämföra sina naturliga ansikten med filtrerade versioner börjar kvinnor se sig själva utifrån, genom en yttre, bedömande blick, säger Lame Kenalemang-Palm.

Forskarna beskriver detta som en digital-forensisk blick, en kritisk granskning av det egna och andras utseende som sociala medier har bidragit till att skapa.

– Användare tittar på sig själva och andra kritiskt och de försöker avgöra vad som är ”äkta” och vad som är filtrerat. Denna blick är ett uttryck för en övervakningskultur där kvinnor tränas att analysera och jämföra sina egna och andras ansikten på mikronivå. Resultatet blir ökad självkritik och idealisering av det perfekta utseendet.

Filter som ideal

I de analyserade TikTok-videorna syns också hur användare använder filter som en referens för hur de själva vill se ut. De försöker återskapa filtereffekterna med smink och söker bekräftelse från sina följare på hur lika den filtrerade versionen de har lyckats bli.

– Filter är inte neutrala. De bygger på våra föreställningar om vad som är vackert, och det påverkar hur vi ser på vad som är snyggt och vem som är snygg, säger Göran Eriksson.

När motstånd blir marknadsföring

Samtidigt finns det innehåll där användare kritiserar filtren och uppmuntrar till det naturliga utseendet. En kampanj som #TurnYourBack, kopplad till varumärket Dove, framstår som feministisk aktivism, men fungerar samtidigt som reklam som säljer produkter och förstärker varumärkets budskap.

– Det innebär att autenticitet blir något som kan köpas och säljas. Kritiken kan därför ses som ett delvis motstånd. De ifrågasätter den digitala förvrängningen, men inte nödvändigtvis de bredare skönhetsnormer som ligger till grund för den, säger Lame Kenalemang-Palm.