Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse av webbplatsen. Genom att surfa vidare godkänner du det. Läs mer om cookies

Särskilda utmaningar för tvåspråkiga med lässvårigheter

Tvåspråkighet är i allmänhet en fördel när barn lär sig läsa. Men om de tvåspråkiga barnen har lässvårigheter är bilden inte så klar visar en avhandling i psykologi vid Örebro universitet av Niloufar Jalali-Moghadam. Hon har också intervjuat speciallärare, som vittnar om att undervisningen av tvåspråkiga barn med lässvårigheter är utformad på samma sätt som för de enspråkiga barnen, trots olika förutsättningar.

 Niloufar Jalali-Moghadam

Niloufar Jalali-Moghadam

– Det finns en blindhet för olikheter och en bild av att tvåspråkighet alltid är en fördel. Speciallärarna ser också utformningen av utbildningen som ett hinder för att ta del av ny forskning. Dessutom saknar de ett samarbete med modersmålslärarna, säger Niloufar Jalali-Moghadam.

Den första studien i avhandlingen, Childhood Bilingualism and Reading Difficulties. Insight från Cognition and Pedagogy, fungerar som en måttstock för de nästkommande. I den jämför hon tvåspråkiga barn i Iran, en grupp med kurdiska som moders mål och en med turkiska.

– Här visar jag på vilken komplex process det är att läsa, att det krävs många färdigheter för att allt ska stämma.

Tar längre tid

Fokus för Niloufar Jalali-Moghadams avhandling är tvåspråkiga barn med lässvårigheter, som talar svenska och persiska. Hon har jämfört dess barn med enspråkiga barn, och de med dyslexi.

– Jämförelsen visade att det tar längre tid för tvåspråkiga barn med lässvårigheter att till exempel sortera och värdera intryck och information, och att hitta sätt att lösa problem.

Båda förmågorna, att lösa problem och sortera information, är exempel på hjärnans "exekutiva funktioner", att planera och utföra handlingar. Tvåspråkighet i sig är kopplat till en mer utvecklad förmåga för just detta, men Niloufar Jalali-Moghadams studie visade att när dessa barn också har lässvårigheter så tar det längre tid för dem att nå exekutiva funktioner som är kopplad till läsförmåga. Det visar att de tvåspråkiga barnen behöver ett särskilt stöd, konstaterar hon.

En ögonblicksbild

Niloufar Jalali-Moghadam har också undersökt hur långtidsminnet fungerar hos tvåspråkiga, både det som lagrar information från det självupplevda, det episodiska minnet, och det mer intellektuella, semantiska minnet. Hon har testat hur man med hjälp av stickrepliker kan hjälp barnen att komma ihåg saker, vilket underlättar läsningen.

– Min data i avhandlingen är en ögonblicksbild, och jag har inte visat på kausaliteten och kan inte dra några slutsatser om vad som orsakar vad. Men resultatet kan få konsekvenser för specialundervisningen, säger hon.

I den avslutande studien ingår 35 speciallärare varav 15 har intervjuats personligen. I deras skolvardag finns barn som har svår att lära sig läsa på svenska och har ett annat språk med sig hemifrån. Lärarna berättar om att de är medvetna om att det finns brister i undervisningen.

– Skolsystemet är inte uppkopplat mot forskningen och behandlar tvåspråkiga och enspråkiga på samma sätt. Nästa samtliga tester av läsförmågan är på svenska och det saknas tillförlitliga tester på deras modersmål, konstaterar Niloufar Jalali-Moghadam.

Text och foto: Maria Elisson