Sju nya forskningsprojekt ska utveckla förskolor och skolor i Örebroregionen
Forskarna kommer att arbeta med olika ramprojekt om allt från språk, hållbart lärande och historia till matematik och elevers skolframgång.
Kan Minecraft lära elever om NO och SO? Det ska ett av sju nya ramprojekt där forskare vid Örebro universitet jobbar tillsammans med förskollärare, lärare och annan skolpersonali runt om i regionen ta reda på.
– Det här är forskning som ska göra skillnad i förskolan och skolan, säger Henric Bagerius, vetenskaplig ledare för verksamheten.
Sexton forskare vid Örebro universitet har fått medel till sju nya ramprojekt som under 2026 ska bygga forskningsverksamhet tillsammans med en rad förskolor, grundskolor och gymnasieskolor i Örebroregionen. Det är en del av den nationella verksamheten ULF (Utbildning, Lärande, Forskning) där praktikutvecklande forskning bedrivs i samverkan mellan lärosäten och skolhuvudmän.
Visualisera komplicerade begrepp med Minecraft
Daroon Yassin Falk och Eric Borgström, båda forskare i svenska språket vid Örebro universitet, ska inom ett ramprojekt bland annat tillsammans med Änglandaskolan i Örebro ta reda på hur den spelbaserade lärplattformen Minecraft Education kan användas som stöd i undervisning av NO- och SO-ämnen.
Minecraft Education är ett pedagogiskt verktyg där eleverna bygger, precis som i spelet Minecraft. Det har tidigare prövats i ett ramprojekt inom ULF i ett samarbete med Änglandaskolan.
– Vi kunde se att Minecraft fungerade som en resurs i arbetet med skrivande av olika typer av texter och muntliga presentationer inom svenskämnet. Det visade sig vara ett viktigt stöd för att planera och revidera texterna under elevernas skrivprocesser, och bidra till att göra elevernas muntliga presentationer mer levande, berättar Daroon Yassin Falk.
Nästa steg är nu att pröva Minecraft som verktyg även i andra ämnen, berättar Venla Luukkonen, lektor och lärare i NO och SO på Änglandaskolan.
– Vi jobbar mycket med att få eleverna att förstå svåra begrepp som växthuseffekt eller demokrati. Här hoppas vi kunna använda Minecraft Education som ett stöd för att gestalta och konkretisera begreppen och på så vis hjälpa eleverna med sitt lärande, säger hon.
Stöd till lärare som möter motstånd i undervisning om hållbarhet
En annat ramprojekt handlar om miljö och hållbarhet i skolundervisning. Det drivs av Johan Öhman tillsammans med Ásgeir Tryggvason och Linnea Urberg, alla tre forskare i pedagogik vid Örebro universitet.
– Vi ska utgå från de utmaningar som lärare vid två olika skolor identifierar när de undervisar om miljö- och hållbarhetsfrågor. Målet är att utveckla undervisningen med hjälp av vetenskapligt grundade didaktiska modeller, säger Ásgeir Tryggvason.
Linnea Urberg disputerade nyligen med en uppmärksammad avhandling om skolelevers motstånd mot undervisning om miljö och hållbarhet.
– Många lärare vill ha hjälp med det här just eftersom det kan vara väldigt svårt att undervisa om hållbarhet på grund av både motstånd, icke engagemang och ointresse hos elever. Här hoppas vi kunna bidra med reflekterande stöd till lärarna, säger Linnea Urberg.
Forskning som gör skillnad i förskolan och skolan
Örebro-ULF har funnits sedan 2019 och kommer att pågå under många år framöver tack vare ett avtal som innebär att Örebro universitet, i likhet med andra lärosäten som bedriver lärarutbildning, får långsiktiga förutsättningar att utveckla ny kunskap tillsammans med förskolor och skolor runtom i regionen.
– Det här är forskning som ska göra skillnad i förskolan och skolan – för verksamhetens utveckling, säger Henric Bagerius, forskare i historia som tillsammans med Anna Teledahl, forskare i matematikdidaktik fungerar som vetenskaplig ledare för Örebro-ULF.
- ULF står för Utbildning, Lärande, Forskning och är en nationell verksamhet som bedrivs av skolhuvudmän och lärosäten med lärarutbildning.
- Genom att bedriva praktikutvecklande skolforskning i samverkan tar parterna ett gemensamt ansvar för den svenska skolans och lärarutbildningarnas långsiktiga utveckling.
- Praktikutvecklande forskning innebär forskning som utgår från skolprofessionernas behov av ny kunskap och som ska utveckla verksamheten.
- ULF finansieras av riksdag, lärosäten och skolhuvudmän.
- Örebro-ULF är en samverkansplattform där skolhuvudmän i Örebroregionen och Örebro universitet samverkar kring praktikutvecklande forskning sedan 2019.
- Läs om ULF på ULF-avtal.
- Läs mer om Örebro-ULF på Samverkansplattformen Örebro-ULF - Lärarutbildningen - Örebro universitet.
Här är de nya ramprojekten
Språk och lärande på tvärs av grundskolans ämnesundervisning
Daroon Yassin Falk, lektor i svenska språket, och Eric Borgström, lektor i svenska språket, i samarbete med Engelbrektsskolan och Änglandaskolan i Örebro.
Projektet har som mål att utveckla och testa läraktiviteter som främjar språkutvecklande undervisning över ämnesgränser i grundskolan. Särskilt fokus ligger på att undersöka hur språk och andra resurser för meningsskapande påverkar elevers lärande inom olika ämnen. Genom projektet vill deltagarna ta fram modeller och aktiviteter som kan användas i undervisningen för att synliggöra och göra språket mer tillgängligt som en resurs för eleverna.
Kommunikativa förmågor i engelska för ett demokratiskt och hållbart samhälle: praktikutvecklande forskning i samverkan
Jenny Bonnevier, docent och lektor i engelska, och Claire Hogarth, lektor i engelska, i samarbete med Alléskolan i Hallsberg.
I projektet ska forskarna tillsammans med lärare utveckla undervisningen i engelska på högstadie- och gymnasienivå för att stärka elevers kommunikativa förmågor för aktivt och ansvarsfullt deltagande i ett demokratiskt och hållbart samhälle. Fokus ligger på muntlig och skriftlig kommunikation, kulturell medvetenhet, kritiskt och etiskt läsande och förmåga att delta i diskussioner och tolka litterära och retoriska texter
Undervisningsutveckling med fokus på elevers matematiska förmågor (UMAF)
Anna Teledahl, docent och lektor i matematikdidaktik, och Frida Harvey, adjunkt i matematikdidaktik, i samarbete med Lillåns skola och Svealundsskolan i Örebro.
Projektet fokuserar på att utveckla elevers matematiska förmågor genom kommunikation, problemlösning, begrepp, metod och resonemang. Utgångspunkten är att dessa förmågor kan vara utmanande att arbeta med i undervisningen, men samtidigt erbjuder möjligheter att höja undervisningens kvalitet och skapa en gemensam grund för forsknings- och utvecklingsarbete i matematik.
Jag i historien: ett undervisningsutvecklande forskningsprojekt om historisk identitet
Andreas Mårdh, lektor i pedagogik, och Henric Bagerius, docent och lektor i historia, i samarbete med Alléskolan i Hallsberg och Rudbecksgymnasiet i Örebro.
Projektets syfte är att undersöka hur historieundervisning kan utformas för att stärka elevers historiska identitet, deras känsla av att vara en del av historien och därmed kunna påverka framtiden. På en gymnasieskola kommer kommer fokus ligga på lokalhistoria och stadens betydelse för identitetsskapande, på en annan gymnasieskola står släkt- och familjehistoria och hur större historiska händelser påverkat elevernas familjer i centrum.
Didaktiska möjligheter i miljö- och hållbarhetsutbildning
Ásgeir Tryggvason, docent och lektor i pedagogik, Johan Öhman, professor i pedagogik, och Linnea Urberg, doktor i pedagogik, i samarbete med Alléskolan i Hallsberg och Vibyskolan i Sollentuna.
I projektet samarbetar forskare med verksamma lärare för att utveckla undervisningen om hållbar utveckling på vetenskaplig grund. Arbetet tar avstamp i de utmaningar som lärare i grund- och gymnasieskolan själva identifierar i sin undervisning och kombinerar dessa med vetenskapligt förankrade didaktiska modeller som stöd i planering, genomförande och uppföljning.
Elevers hembakgrund, undervisning och skolframgång
Oliver St John, lektor i pedagogik, Jonas Ålander, lektor i pedagogik, och Lena Öijen, adjungerad lektor i pedagogik, i samarbete med flera skolor i Karlskoga.
Projektets övergripande syfte är att utveckla skolans undervisning och samverkan med hemmet för att stärka måluppfyllelsen hos elever som har en hembakgrund som avviker från etablerade normer. Utgångspunkten är att bristande likvärdighet och försämrade resultat inte enbart beror på skolans organisation, utan också på hur undervisningen möter elevernas olika livsvillkor och erfarenheter. Projektet ska resultera i didaktiskt förankrade och praktiskt tillämpbara arbetssätt, modeller och verktyg som kan integreras i skolans ordinarie kvalitetsarbete.
Förskolans textpraktiker: metodutveckling och reflektion på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet
Martina Norling, docent och lektor i pedagogik, och Hanna Thuresson, lektor i pedagogik, i samarbete med femton förskolor i Örebro.
Barns erfarenheter av språk och kommunikation formas i hög grad av deras sociala, kulturella och språkliga omgivningar. Projektets mål är att utveckla modeller för ett systematiskt och didaktiskt arbetssätt med högläsning och läsaktiviteter i förskolan som fördjupar barns förståelse för texters form, funktion, budskap och innehåll.
Text: Anna Lorentzon
Foto: Anna Asplund