Studie ger hopp om behandling mot mag och tarmbesvär
Samarbetet mellan mikrobiologi och medicin vid universitetet och tillgången till sjukhusets utrustning har varit avgörande, enligt Tatiana Marques och Rebecca Wall.
Forskare vid Örebro universitet har tagit ett viktigt steg framåt i förståelsen av tarmsjukdomen IBS. För första gången har man kunnat visa, direkt i människans tarm, att smörsyra kan stärka tarmen. Studien ger nytt hopp om framtida behandlingar för de dagliga besvär som drabbar hundratusentals svenskar.
– Vi såg en lucka i forskningen: man hade visat effekter i cellstudier och djurförsök, men den direkta påverkan i människans tarm var mindre utforskad, säger Rebecca Wall, forskare i mikrobiologi vid Örebro universitet.
Smörsyra är en kortkedjig fettsyra som bildas när tarmbakterier bryter ner kostfibrer. Den fungerar som den främsta energikällan för cellerna i tjocktarmen och bidrar till att stärka tarmväggens barriärfunktion. Låga nivåer av smörsyra har i studier kopplats till ökad genomsläpplighet i tarmen – ibland kallad ”läckande tarm” – vilket kan vara en del av förklaringen till vissa magbesvär hos personer med IBS.
Irritabel tarm (IBS) är en vanlig magtarmsjukdom som ofta saknar effektiv behandling. IBS kan ge diarré, förstoppning, smärta och magknip, vilket ofta påverkar livskvaliteten och vardagen för många drabbade.
Studerade förändringar i realtid
Forskare har länge misstänkt att personer som lider av IBS har lägre produktion av smörsyra, vilket kan påverka tarmens skyddande barriär och bidra till symtom. Smörsyra bildas naturligt av tarmbakterier när vi äter fiberrik kost. Även om smörsyra tidigare har studerats i både laboratoriemodeller och i kliniska studier, har det saknats kunskap om hur smörsyra påverkar tarmens funktion inne i människans tarm i realtid.
– Förhoppningsvis gör denna studie att medicinforskningen kommer längre och hittar ett botemedel mot tarmsjukdomen IBS, som försämrar så många människors liv, säger Rebecca Wall.
Komplicerad studie även för patienter
Forskarna isolerade ett avsnitt i tjocktarmen med hjälp av uppblåsbara ballonger (en koloskopisk modell. Där kunde man tillföra en kontrollerad mängd smörsyra och sedan ta vävnadsprover före och efter exponeringen.
– Det var en väldigt svår studie att genomföra. Vi är tacksamma för att frivilliga ställde upp och låg still i många timmar medan de blev undersökta. Tillgången till sjukhusets utrustning har också varit helt avgörande för den här studien, säger Tatiana Marques, forskare i mikrobiologi vid Örebro universitet.
I studien undersöktes hur smörsyra kan skydda tarmen hos både friska personer och patienter med IBS. Resultaten visade att smörsyra gjorde tjocktarmen mer motståndskraftig när den utsattes för stress. Därmed minskades genomsläppligheten i tarmen hos personer med IBS. Resultaten tyder på att smörsyra kan stärka tjocktarmens barriär och ger stöd för att smörsyra kan vara en lovande framtida behandling mot IBS.
Text: Björn Sundin
Foto: Björn Sundin