Svenskarnas berättelser om mat under coronapandemin samlas in

En hand håller upp en konservburk med soppa. I bakgrunden syns en flyttkartong fylld med konserver, knäckebröd och toapapper.

Redan nu visar undersökningen att mat och dryck inte alltid förvaras där det är tänkt, i köket. Det kan till exempel finnas en extradunk med vatten i källaren – eller som här: ett nödförråd med torrvaror och konserver i en flyttkartong i ett förråd.

Nu samlas svenskarnas berättelser om hamstring och matförvaring i coronatid in.
– Jag vill se hur man hanterar det här nya hotet i hemmen, säger Matilda Marshall, forskare i måltidsvetenskap vid Örebro universitet.

Berättelserna om de annorlunda och omskakande månaderna under 2020 blir nu en del i det större projekt som Matilda Marshall arbetar med.

– Jag är intresserad av att se om man har gjort några förändringar vid coronautbrottet. Om man har börjat tänka om – eller om man inte har gjort några förändringar. Hur hanterar man den här samhällsutvecklingen som man kanske inte föreställde sig?

Det är just hur vi hanterar och förvarar vår mat som forskningsprojektet handlar om. I en webbenkät samlas berättelser in om hur vi tar hand om vår mat i hemmen. Det handlar också om hur vi förbereder oss för att klara svårigheter som elavbrott – och hur vi agerar när krisen är här.

Jordkällare försvann

Redan har över hundra personer delat med sig av sina erfarenheter. När arbetet är slutfört kan det bli till nytta för myndigheter som arbetar med matförsörjningen i kristid, men också för olika sorters företag.

– Det kan visa på vad köken har för möjligheter och begränsningar. Det kan vara ett sätt för de som designar kök och vitvaror att ta till sig vad det är för slags förvaringsutrymmen vi behöver, säger Matilda Marshall.

För vissa utrymmen för förvaring av mat har nästan helt försvunnit. Jordkällare på landsbygden har fått förfalla och det är länge sedan det byggdes ventilerade skafferier som standard i köken.

– Men intresset för de här utrymmena har växt under senare år, konstaterar Matilda Marshall.

När kyl och frys gjorde entré försvann inte bara utrymmen för elfri långtidsförvaring av maten. Många äldre metoder för att få maten att hålla längre slutade också att användas. Ofta för att den frysta maten sparade tid och arbete. Få saknade att salta sill, torka kött eller konservera ägg.

Matilda Marshall står lutad mot ett räcke.

Hittills är det mest kvinnor som har svarat på Matilda Marshalls enkät om förvaring av mat. – Jag hoppas få in fler svar från män, säger hon.

Kreativa med matförvaringen

Men det betyder inte att alla idag förvarar sin mat i kylskåp, frys eller i köksskåpen. Redan nu visar också undersökningen att det finns betydligt fler ställen att förvara mat på.

– Det finns en större kreativitet än jag hade förväntat mig. Det finns de som rustar upp äldre jordkällare och man använder också balkonger och altaner utomhus vissa delar av året. Men det ser väldigt olika ut. Jag skulle vilja ha fler berättelser om hur man faktiskt löser det.

Alla berättelser och bilder som skickas in kommer också att arkiveras på Institutet för språk och folkminnen i Uppsala för att framtida forskare ska kunna använda dem.

– Det är viktigt för kommande generationer och för forskningen framåt. Det blir ett material som forskare kan gå tillbaka till, säger Matilda Marshall.

Vill du hjälpa till med att fylla i enkäten om matförvaring? Klicka här!

Text: Jesper Mattsson

Foto: Linda Harradine och Jesper Mattsson