Urfolkskunskap av vikt för bevarande av biologisk mångfald

Den internationella expertorganisationen IPBES arbetar med att samla den senaste kunskapen om effekterna av klimatförändringar, mer specifikt förlusten av biologisk mångfald. Örebroforskaren James White studerar hur denna process går till – något som är av stor vikt då dessa kunskapsunderlag används av beslutsfattare i miljöfrågor världen över.

James White.

James White.

Efterfrågan på vetenskaplig kunskap som också är politiskt relevant, ökar i takt med behovet att hantera klimatförändringar. IPBES, The Intergovernmental Science-Policy Platform on Biodiversity and Ecosystem Services, är en mellanstatlig organisation med målet att stärka samspelet mellan forskning och förvaltning för att bevara naturen och den biologiska mångfalden.

– Miljöproblem är komplexa och en utmaning som IPBES står inför är att knyta samman kunskap från fler olika vetenskapsområden. Det är nödvändigt om vi ska kunna lösa klimatfrågan, säger James White, forskare i miljösociologi vid Örebro universitet.

Han studerar hur IPBES organiserar och utför sitt arbete och hur väl de lyckas sammanställa kunskap om ekosystem, hotade arter och deras livsmiljöer.

– Målet är att resultaten ska användas både i organisationens egna utvecklingsarbeten och vara till hjälp för andra expertorganisationer som arbetar med kunskapsunderlag för beslutsfattare.

Urfolkskunskap inkluderas

Förra året presenterade IPBES en oroande rapport som pekar på att vår biologiska mångfald är hotad. Förutom experter som bidrar med kunskap inom en rad olika vetenskapsområden som ekologi, kemi, ekonomi, sociologi och geografi, inkluderar IPBES i sina sammanställningar också kunskap från olika lokal- och urbefolkningar.

– Det är speciellt att en internationell organisation arbetar med att foga samman vetenskaplig kunskap med andra kunskapssystem. Men för att man ska kunna producera global kunskap är samarbeten med den lokala befolkningen världen över viktigt, säger James White.

Men där går åsikterna isär bland forskarna. Det finns de som är övertygade om att sådan kunskap försvagar budskapet från IPBES.

– Det är en utmaning organisationen har, att hantera olika perspektiv och kunskapssystem.

Under det treåriga projektet som finansieras av Formas, ska James White analysera organisationens dokument, intervjua deras experter och observera arbetsgången på plats. På liknande sätt har James White studerat Internationella standardiseringsorganisationen, ISO, under sin forskarutbildning på Irland.

– Just nu sammanställer jag material om hur experter inom IPBS hanterar kunskap från olika lokal- och urbefolkningar. Det är särskilt intressant när de kanske inte helt tror på materialets vetenskaplighet och giltighet.  

Text: Jasenka Dobric
Foto: Privat