This page in English

André Alvinzi

Tjänstetitel: Doktorand Organisation: Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap

E-post:

Telefon: 019 303970

Rum: F3255

Forskningsämne

Om André Alvinzi

Andrés avhandlingsprojekt handlar om lönearbetets betydelse för existentiellt meningsskapande i livet. Resultat från nyligen utförda enkätstudier indikerar att allt fler människor upplever en brist på mening i arbetslivet. Hittills är det dock få studier som undersökt lönearbetets betydelse i människors liv utifrån ett direkt och kvalitativt fokus på vilken mening människor själva upplever att det skapar. Med utgångspunkt i ett existenssociologiskt perspektiv undersöker André i sin avhandling vilken grad av meningsfullhet eller brist på mening människor upplever när de är på plats på jobbet, samt vilken existentiell mening lönearbetet skapar i människors liv i stort.

Syftet med projektet är att bidra med kvalitativt grundad empirisk och teoretisk kunskap om lönearbetets betydelse för människans tillvaro i ett senmodernt samhälle. Vilka typer av arbeten upplevs som meningsfulla, mindre meningsfulla eller meningslösa? Varför upplevs vissa arbeten och arbetsuppgifter som meningsfulla men inte andra? Vilken betydelse har upplevd meningsfullhet eller brist på meningi yrkeslivet för individens upplevelse av mening i livet i stort?

Med utgångspunkt i bland annat sociologiska och fenomenologiska teorier samt tidigare samhällsvetenskaplig forskning om arbete och mening, fokuserar projektet på vilka möjligheter och hinder människor upplever när det gäller meningsskapande i arbetslivet. Avhandlingens empiriska undersökning består av en kvalitativ intervjustudie. Interjuerna inkluderar människor från två olika grupper: de som arbetar heltid för tillfället, samt de som nyligen gått i pension men som har arbetat heltid under de senaste fyra till fem åren innan pensionering.

Projektets kunskapsbidrag är av relevans för både individ och samhälle. Kunskapen som skapas i avhandlingen kan komma att användas ur ett individuellt perspektiv genom att bidra med insikter om vilka aspekter som bidrar till att skapa upplevelse av meningsfullhet eller meningslöshet i olika yrken. Sådan kunskap kan användas i exempelvis studie- och yrkesvägledarsyfte genom att stötta individer i att orientera sig mot arbeten som är mer sannolika att upplevas som personligt och socialt meningsfulla. Ur ett samhällsperspektiv kan djupare kunskap om upplevd meningsfullhet eller meningslöshet i olika lönearbeten användas vid utformning av exempelvis utbildningar samt sysselsättning för arbetssökande. Fenomenologiskt grundad kunskap om lönearbetets mening är också relevant ur ett arbetsmarknadsperspektiv som är kopplat till automatisering och implementering av AI på arbetsmarknaden. Detta eftersom en djupare insikt i lönearbetes mening kan ge en fingervisning om vilka yrken som är individuellt och samhällsmässigt eftersträvansvärda att skapa när en allt större mängd av mänsklig arbetskraft ersätts av robotteknik.