UrbanAIZE – AI möjliggör analys av Sveriges snabba urbanisering

Kartbild.

Projektet Urbanaize identifierade, vektoriserade, klassificerade och koordinatsatte objekt i gamla kartbilder med hjälp av AI. Det gjorde det möjligt för statistikmyndigheten SCB att analysera hur Sveriges geografi påverkades av den snabba urbaniseringen under miljonprogramsåren mellan 1965 och 1975 och den efterföljande gröna vågen.

UrbanAIZE, ett pilotprojekt inom AI.ALL kopplat till de strategiska inriktningarna Hållbar stads- och samhällsutveckling och Klimat.

Projekttid: januari 2022 till november 2022

Tekniska ledare: Mårten Karlberg och Andreas Brunström

Status: Avslutat

Från andra världskrigets slut och fram till 1970-talet präglades Sverige av en mycket snabb urbanisering, där befolkningen flyttade från landsbygd till stad. I dag bor 88 procent av Sveriges befolkning i tätorter samtidigt som bara tre procent av landets yta är bebyggd.

Vill förstå den svenska urbaniseringen

Det har dock varit svårt att analysera förändringarna i Sveriges geografi under den här perioden, eftersom allt kartmaterial har varit på papper och inte i digitalt format.

– Det har haft som konsekvens att vi inte fullt ut har kunnat följa och förstå den svenska urbaniseringen och den geografiska utvecklingen av urbaniseringen, säger Stefan Svanström, expert inom geografiska informationssystem på SCB.

Under 2020 skannade statistikmyndigheten SCB in 8 000 kartblad från Folk- och bostadsräkningarna 1975 och 1980. Men för att kunna göra djupare analyser av materialet räcker det inte med att bara ha en digital kopia – SCB behöver göra om kartorna till vektoriserade och koordinatsatta objekt för att kunna arbeta vidare med dem.

Porträtt.

AI-ingenjörerna Andreas Brunström och Mårten Karlberg.

Nu tar SCB hjälp av artificiell intelligens för att lösa problemet.

– Vi har tänkt bygga en generell AI-modell, som vi sedan ska applicera just den här tillämpningen – att leta efter tätortsgränser – på. På det sättet hoppas vi skapa en automatiserad digitaliseringsprocess som kan användas av många funktioner i samhället, säger Mårten Karlberg, AI-ingenjör vid Örebro universitet.

AI-modellen kan bli viktig för både samhällsplanerare och forskare

Några exempel på andra användningsområden för AI-modellen är att göra arkiverade kartor och ritningar mer tillgängliga för samhällsplanerare, ge forskare tillgång till historiska geografiska data och förenkla för byggföretag, arkitekter och privatpersoner att återanvända handritade och tryckta ritningar vid projektering och ombyggnation.

SCB menar att Urbanaize kan få stor betydelse för vår kunskap om Sveriges utveckling genom historien.

– Det här skulle ge oss en mycket bättre förståelse av hur samhällsomvandlingen såg ut under 1960- och 1970-talet, en period som präglades av storskaligt byggande med både miljonprogrammet och handelns utbyggnad av de första stormarknaderna, säger Stefan Svanström.