Stolt gruvtradition möter nya utmaningar

För att klara den gröna omställningen krävs mineral till elproduktion och till batterier. I vår vardag använder vi mobiltelefoner, datorer, elbilar och mycket annat som förutsätter koppar, guld, kisel och andra sällsynta jordartsmetaller som måste brytas någonstans. Utan gruvindustrin fungerar inte vår vardag.

– Det är ett gemensamt ansvar att bygga trygghet, inkludering och gemenskap i och omkring gruvsamhällen. Gruvnäringen vet hur viktigt det är att både utveckla tekniken och skapa socialt hållbara miljöer där människor trivs, känner sig trygga och inspireras att tänka nytt, säger Lotta Sartz, projektledare för Mining@ORU och ansvarig för området Mining inom AI, Robotics and Cybersecurity Center (ARC).

Stolt tradition i Bergslagen

Bergslagen har byggts upp kring gruvor och näringar som är beroende av gruvindustrin. Vissa samhällen hade inte existerat utan gruvan, och några av dem tappade mycket av sin kraft när gruvan försvann. Åke Ingerman, rektor på Örebro universitets, anknöt i sin invigning av dagen till denna historia och hur forskningen kan bidra till en fortsatt utveckling.

På Mining@ORU fick beslutsfattare, forskare och företag lyssna på presentationer om hur man engagerar fler i mineraljakt genom deltagande på Comic Con och gejming-mässor, vilka verktyg gruvföretag kan använda för att ge bestående nytta till lokalsamhället och vad forskningen visar om gruvnäringens bidrag och påverkan.

Gruvföretag som bidrar till lokal utveckling

Susanna Heldt Cassel, professor i kulturgeografi vid Örebro universitet, utgick från sin hemort Grängesberg. Där bidrog gruvan till ekonomin, framtidstron och tillhörigheten till bygden. Utan gruvan blev inte bara byggnader tomma, hela samhället påverkades. Susanna Heldt Cassel gav en överblick över utmaningarna när en industri dominerar lokalsamhället och lyfte flytten av Kiruna som ett aktuellt exempel.

– Det räcker inte med att återställa marken när gruvdriften upphör, det krävs mycket mer i samhället. Vi måste prata om inkluderande tillväxt: att gruvföretag tänker mer som katalysatorer av lokal utveckling och skapar grund för att lokalsamhället växer långsiktigt, sa Danielle Martin, från ICMM, via länk från Adelaide, Australien.

ICMM ägs av gruvföretag och har som uppgift att bidra till hållbar utveckling. Organisationen har tagit fram modeller för att driva dialog och samarbete med lokalsamhället. Utifrån mer än 40 fallstudier beskriver de hur arbetet kan bedrivas lokalt: där anpassning och förändring av planer ofta är en förutsättning, tillsammans med öppenhet och ärliga budskap.

Lokalt engagemang och öppenhet

Vikten av att vara ärlig och inte lova saker som inte kan hållas återkom när Elisabeth Gammelsaeter pratade utifrån erfarenheterna från Norge och den bok hon skrivit om lokalt motstånd mot industriprojekt.

I ett efterföljande samtal diskuterades hur lokalsamhället kan få mer nytta av etableringar. Samtalet leddes av unga forskare från Luleå tekniska universitet, aktiva i ”Swedish Mining Innovation PhD-network”. Andres Sanabria från OECD bidrog med en presentation av sin forskning om hur gruvnäringen bidrar i Örebroregionen.

Gruvor i gejming-världen

Engagemang från det offentliga kring kompetensförsörjning, etableringsfrågor och policy togs upp i ett panelsamtal med Katarina Öquist från Epiroc, Monika Andersson från Boliden Zinkgruvan och Matilda Eriksson från Region Örebro län. Att Örebroregionen behöver utveckla sina planeringsunderlag blev tydligt när Norrbottens styrdokument lyftes fram och jämfördes. I Norrbotten och kringliggande län är gruvfrågan mer närvarande i både politik och allmänt medvetande.

Kanske har SGU, Sveriges geologiska undersökning, en del av svaret på hur fler kan engageras i samhällets behov av mineral? Magnus Johansson från SGU berättade om hur myndigheten använt dataspel, närvaro på gejmingevent och liknande för att engagera unga, bland annat i spelet ”Mineraljakten” och deltagande på gejmingeventet Comic Con.