Forskning inom kris och omställning

Profilområdet vilar på vetenskapligt grundade hållbarhetsmodeller, såsom Raworths doughnut-modell. Enligt denna modell utgör den ekologiska hållbarheten taket och den sociala hållbarheten golvet.

Mellan taket och golvet finns en trygg plats för mänskligheten och regenerativ och distributiv ekonomi. I golvet finns fred, rättssamhället, mat, vatten, energi, infrastruktur, demokrati, jämställdhet, jämlikhet och utbildning. Taket utgörs av planetens naturresurser. Att bryta igenom taket eller golvet kan vara effekter av och riskerar att generera kriser.

Kris

En kris kan definieras som en situation som utmanar mänskliga beteenden, sociala interaktioner, samhällsstrukturer, och kommunikationsmedel i en specifik tid och rumslig kontext. Inom profilen studeras kriser som ekologiska, kulturella, politiska, psykologiska och sociala fenomen, med fokus på deras orsaker, konsekvenser och hantering.

En kris är en allvarlig händelse som påverkar många människor och som kräver omställning, på kort eller lång sikt. Säkerhetsläget har gradvis förändrats markant i Sverige och vår omvärld, med en eskalerande våldsspiral med allt yngre gärningspersoner och brottsoffer, attentat mot civila och ett nytt behov av en ökad beredskap på grund av internationella konflikter.

Exempel på kriser i närtid är den ryska fullskaliga invasionen av Ukraina och Covid-19-pandemin. Kriser kan också vara naturkatastrofer, som orsakas av vulkanutbrott, orkaner, bränder, översvämningar och jordbävningar. Terrorattentat och statskupper är andra exempel på kriser.

Olika samhällsinstitutioner kan befinna sig i kris när de utmanas på olika sätt – rättssamhället när det utmanas av gängkriminalitet och demokratin när den utmanas av antidemokratiska krafter. Även forskningen i sig kan befinna sig i olika typer av kriser när tillförlitligheten kan ifrågasättas genom exempelvis att felaktiga metoder används eller att yttre hot mot den fria forskningen existerar.

Samhället står inför en rad allvarliga hälsokriser, som ökad mental ohälsa och suicid när det gäller unga och ökad sjukskrivning på grund av långvariga hälsoproblem. Kriser påverkar människors psykiska och fysiska hälsa påtagligt. Hälsoaspekten på kriser är därför central.

Kriser behöver inte heller vara i fysisk form, utan kan ta sig uttryck i form av en ekonomisk kris, en större cyberattack eller den kris i informationssamhället som ibland kallas the post truth crisis.

Klimatkrisen skiljer sig från många av de ovan beskrivna kriserna, på så sätt att den, även om den kräver omedelbar omställning, kommer smygande. Det gör att effekterna av utebliven omställning inte är påtagliga överallt omedelbart.

Klimatkrisen kan dock ge upphov till omedelbara kriser, såsom naturkatastrofer, torka och svält, vilket i sin tur kan leda till exempelvis väpnade konflikter för att få tillgång till vatten eller andra naturtillgångar. På så sätt kan klimatkrisen vara en del av det teoretiska ramverket för många andra kriser.

Profilområdet innefattar både kriser i närsamhället och internationella och globala kriser.

Omställning

Omställning är en process som förändrar hur samhällen och individer organiseras, kommunicerar och agerar i ljuset av nya utmaningar eller behov. Det handlar om att skapa hållbara lösningar genom innovation och transformation av system, beteenden och värderingar.

Inom profilen betonas omställningens sociala, ekologiska, sociotekniska och kulturella dimensioner, inklusive utbildningens roll, policyutveckling och global rättvisa. Det kan vara fråga om en akut omställning eller en mer långsiktig samhällsomställning. I och med att kriser är av allvarligt slag kräver de olika typer av åtgärder. Dessa kan till exempel avse räddningsinsatser, civilförsvar, militära insatser, polisiära insatser, judiciella insatser, kommunikation, kulturpolitiska insatser och vård.