Centrum för tillämpade autonoma sensorsystem (AASS)

Drönare med klor kan landa var som helst

Nya landningsmoduler inspirerade av klor hos fåglar och fladdermöss gör att drönare i stort sett kan landa var som helst. – På det sättet ökar vi stabiliteten och förlänger drönarens flygtid, säger Örebroforskaren Johannes Stork, en av författarna till studien.

För att en drönare ska kunna vila på en lyktstolpe, en gren eller ett hörn av en byggnad har forskarna designat tre olika moduler som lätt kan monteras på en drönare. Modulerna efterliknar hur exempelvis fåglar och fladdermöss använder sina klor för att landa.

– Batteritiden är en av de stora nackdelarna med drönare men tack vore våra moduler kan vi förlänga drifttiden hos drönare, säger Johannes Stork, forskare i robotik vid Örebro universitet. Han är också en av de tjugo unga forskare som ingår i universitetets framtidssatsning på biträdande lektorer.  

En drönare som vilar på en kant kan exempelvis stänga av två propellrar och på så sätt använda upp till 45 procent mindre med energi. Och genom att vila på en gren kan den använda 70 procent mindre med energi trots att alla propellrar i det här fallet behöver användas.

– Tanken är dessa moduler ska vara lättillgängliga för alla.  Beroende på drönares användningsområden ska man själv kunna tillverka dessa eller liknande moduler med hjälp av 3D-printing, säger Johannes Stork.

Johannes-Stork-720.jpg

Johannes Stork är en av forskarna bakom drönare med klor. 

Öppnar upp för flera användningsområden

Drönare i dag används främst för fotografering, kartläggning och övervakning av till exempel stora naturområden. När det nu blir möjligt att vila på hög höjd förlänger man inte bara drönarnas flygtid utan kan också stabilisera dem utan att kameran förlorar sitt synfält.

– Vi har också fått veta att man kommer att använda modulerna för att underlätta landning av drönare på skepp, säger Johannes Stork.

Ett annat användningsområde som kan bli aktuellt är transport och leveranser – som paket till människor som bor på sjuttonde våningen eller verktyg till byggarbetare.

– När drönaren kan greppa en yta på en byggnad behöver inte operatören på marken styra och stabilisera den för leverans av ett paket, förklarar Johannes Stork.

Drönare-720.jpgForskarna har designat tre olika typer av "klor" för drönare. 

Automatisk landning är nästa steg

Än så länge har drönare utrustade med fågelliknande klor endast testats i laboratoriemiljö. Johannes Stork berättar att nästa steg i utvecklingen är att förbättra designen av landningsmoduler och automatisk landning.

– Man kan tänka sig automatisering av hela processen. Det innebär att drönare skannar av ett område, hittar lämpliga ställen för vila och landar på egen hand.

Text: Jasenka Dobric
Foto: Jasenka Dobric och privat