Forskningscentrum Människa-Teknik-Miljö (MTM)

3, 2 miljoner till forskning om kopplingen mellan kemikalier och vanliga sjukdomar hos barn

Bägare med kemikalier i olika färger.

Örebroprofessor Tuulia Hyötyläinen har fått 3,2 miljoner kronor från Vetenskapsrådet för att studera vilka miljökemikalier som påverkar vår hälsa negativt.
– Många av våra kroniska sjukdomar kan inte förklaras med genetiska faktorer och det finns därför god anledning att misstänka att miljöfaktorer spelar stor roll, säger hon.

Tuulia Hyötyläinen.

Tuulia Hyötyläinen.

I studien kommer fokus att ligga på kemikalieexponering under fosterutvecklingen och barndomen. Både kemikalier från miljön och kroppens svar på olika miljöfaktorer ska studeras för att få en komplett bild av vilka effekter de har på människors hälsa.

– Exponering för miljögifter är särskilt farligt under fosterutvecklingen och barndomen för att barn är mer känsliga för kemikalier än vuxna. Fostret och det lilla barnet får i sig organiska miljögifter via mamman under en tid då den viktigaste och mest intensiva utvecklingen av till exempel hjärnan, immunsystemet och hormonsystemet sker, säger Tuulia Hyötyläinen, professor i kemi vid Örebro universitet.

Idag är över 100 000 kemiska ämnen registrerade och användningen av kemikalier ökar stadigt i hela världen. Huvuddelen av dessa har vi bristfällig eller obefintlig kunskap om. Dessutom är många miljögifter långlivade.

– Det finns därför ett stort behov av ny kunskap om farliga ämnen. Särskilt intressant är att studera om det finns en koppling mellan miljögifter och diabetes och andra autoimmuna sjukdomar, men också fetma och neuropsykologisk utveckling, säger Tuulia Hyötyläinen.

Utveckla nya metoder

Under projektets gång ska Tuulia Hyötyläinen utveckla nya metoder för att studera kemisk exponering. Nya verktyg krävs också för att man ska kunna studera exponering av flera kemiska ämnen samtidigt och kartlägga kombinationseffekterna av kemiska blandningar. Metoderna kommer sedan att användas för att studera länkar mellan kemisk exponering och typ 1-diabetes och celiaki. Resultaten ska även följas upp med funktionella studier.

– Sådana verktyg kan sedan förbättra riskbedömningen och riskhanteringen. Sedan kan de ha betydande påverkan på miljön och människors hälsa, men också bidra till att minska kostnader för sjukvården, säger hon.

Text: Jasenka Dobric