Nätmobbning och dess samband med psykisk hälsa bland ungdomar – Kan socialt stöd lindra ”effekterna”?
Mobbning på skolor har det forskats länge om, men mobbning som kan ske via sociala medier, via textmeddelanden och via internet, ibland kallad cyber- eller nätmobbning, finns det mycket mindre kunskap om. I den här studien undersöktes sambandet mellan nätmobbning och psykisk (o)hälsa och inte minst huruvida socialt stöd kan lindra ”effekterna” av nätmobbning på ungdomars psykiska hälsa.
Mobbning på skolor har det forskats länge om men mobbning som kan ske via sociala medier, via textmeddelanden och via internet, ibland kallad cyber- eller nätmobbning, finns det mycket mindre kunskap om. Med hjälp av barnens egna enkätsvar i våg 5 av SOFIA-studien (www.sofiastudien.nu), dvs. när barnen var 11-13 år gamla, har vi undersökt om barnen ansåg sig utsätta andra för den här typen av mobbning och om de ansågs sig själva vara utsatta för det, berättar Karin Hellfeldt, huvudförfattare av studien. Så här vanligt var det enligt barnens egna svar i 11-13 års ålder:
• Varken offer eller förövare av nätmobbning: 1469 barn; 86,4%
• Förövare av nätmobbning: 13 barn; 0,8%
• Offer för nätmobbning: 191 barn; 11,2%
• Både förövare och offer för nätmobbning: 27 barn; 1,6%
- Vi fann inga stora eller statistiskt signifikanta skillnader vad gäller fördelning mellan pojkar och flickor i de ovanstående fyra grupperna, dvs. pojkar och flickor verkar i liknande hög utsträckning både vara utsatta och utsättas för nätmobbning.
Samband med psykisk (o)hälsa?
- I den här studien testade vi också om det fanns samband mellan nätmobbning och olika aspekter av psykiska hälsa och vi fann att:
• Utsatthet för nätmobbning har samband med en något ökad risk för mer symptom av depression och ångest och en något ökad risk för lägre grad av trivsel med livet.
• Barn som uppger att de är både förövare och offer för nätmobbning har mest av alla av de fyra grupperna som presenteras här ovan en ökad risk för mer symptom på depression och ångest, men även att man i mindre utsträckning trivs med livet.
Kan ett barns upplevda sociala stöd lindra konsekvenserna av nätmobbningen?
- Tidigare forskning har visat att socialt stöd, dvs. att barnet upplever sig ha emotionellt stöd (t.ex. att känna att personer bryr sig och tycker om en) och praktiskt stöd (att t.ex. veta att man kan få hjälp om man har ett problem), kan vara skyddande och stärkande och kan göra att barn klarar av svårigheter och problem under uppväxten bättre så att de inte leder till psykiska besvär såsom exempelvis depression, ångest eller en sämre trivsel med livet. Vi studerade precis det här och fann att:
• När barn upplever socialt stöd från familj/föräldrar respektive från lärare, minskar risken något för symptom av depression och ångest trots att man varit utsatt för nätmobbning.
• När barn upplever socialt stöd från familj/föräldrar ökar sannolikheten något för att man trivs bra med livet trots att man varit utsatt för nätmobbning.
• Att barn upplever socialt stöd från kamrater hade inte något lindrande samband, dvs. det verkade inte lindra konsekvenserna av nätmobbningen.
Vilka slutsatser kan vi dra och vad kan man göra?
- Nätmobbning, precis som annan mobbning som sker fysiskt närvarande i skolan, innebär en något ökad risk för de som är drabbade, och speciellt för de som är både förövare och är drabbad, att man upplever symptom på depression och ångestproblematik men även att man trivs sämre med livet generellt. Det är därför viktigt att föräldrar och lärare är uppmärksamma på förekomsten av även denna mer dolda och mer svårupptäckta typen av mobbning.
- Socialt stöd från föräldrar men även från lärare kan vara viktigt i barns liv för att kunna hantera svårigheter de kan möta, exempelvis som att bli utsatt för mobbning. Stöd från familj/föräldrar och lärare skulle kunna skydda och reducera de eventuella negativa konsekvenserna som nätmobbning leder till. Alltså kan det ha positiva effekter på barns välmående att föräldrar och lärare tydligt ger sitt sociala stöd till barn. Som lärare träffar man många barn och det kan vara svårt att ge lika mycket till alla barn. Möjligen kan man dock kommunicera tydligt till alla barn att man finns tillgänglig och att man finns till som stöd, både emotionellt och praktiskt, för barnen om de behöver det. Det innebär alltså att både signalera att man som lärare bryr sig om den enskilda eleven, och finns där för att praktiskt hjälpa den vid eventuella problem, såsom exempelvis vid nätmobbning. Vår studie visar trots allt att det inte är alla barn som upplever att man har socialt stöd från sina lärare. Studien visar också hur viktig relationen mellan lärare och eleven är, speciellt för de barn som utsätts för nätmobbning, och vilken möjlighet lärare har att stötta de som utsätts genom att finnas där för eleven.
Studien, gjord av Karin Hellfeldt, Laura Lopez Romero och Henrik Andershed publicerades idag i tidskriften International Journal of Environmental Research and Public Health. Ta del av artikeln i fulltext via länken nedan.
Kontakt: Karin Hellfeldt
E-post: