Institutionen för medicinska vetenskaper

Avföringsprov kan ge träffsäkrare diagnos av tarmcancer

Michiel van Nieuwenhoven, överläkare på Universitetssjukhuset i Örebro och docent vid Örebro universitet.

– Resultaten kan bidra till att rätt patient får rätt undersökning i rätt tid, säger Michiel van Nieuwenhoven.

Avföringsprov bör införas vid misstänkt tarmcancer. Det anser forskare vid Örebro universitet efter en ny studie.
– Det kan minska antalet onödiga undersökningar, lindra patienters oro och frigöra resurser till dem som har störst risk för cancer, säger Michiel van Nieuwenhoven, överläkare och docent.

I den nya studien har forskare undersökt hur vården bäst kan upptäcka tjock- och ändtarmscancer hos personer som söker för tarmbesvär och blir remitterade för koloskopi enligt det standardiserade vårdförloppet (SVF). Målet var att utvärdera hur väl olika symtom och labprover kan förutsäga tarmcancer.

Totalt utvärderades 3 258 svenska patienter som genomgått koloskopi, en undersökning där tarmen granskas med kamera.

Vanliga symtom var svaga tecken

Resultaten visade att ett positivt FIT-test, ett test som mäter osynligt blod i avföringen, var den absolut starkaste markören för cancer. Däremot var symtom som synligt blod eller förändrade avföringsvanor, som i dag utgör standardkriterier för remiss, överraskande svaga indikatorer.

– Trots att FIT-testet ger viktig information hade bara hälften av patienterna gjort provet innan de skickades på en resurskrävande koloskopi, säger Michiel van Nieuwenhoven, docent vid Örebro universitet och överläkare på Universitetssjukhuset Örebro.

Noll cancerfall bland yngre

Åldern visade sig också ha en avgörande betydelse. Bland de undersökta patienterna i åldern 18–40 år hade ingen cancer, medan var femte patient över 60 år drabbats. Att skicka yngre patienter på koloskopi utan ett föregående avföringsprov innebär därför ofta helt onödiga ingrepp.

– Resultaten kan bidra till att rätt patient får rätt undersökning i rätt tid. Patienter med hög risk kan prioriteras för snabb koloskopi, medan man hos yngre personer med ett negativt FIT-test i stället kan utreda andra, vanligare orsaker till besvären, avslutar Michiel van Nieuwenhoven.

Standardiserade vårdförloppet (SVF) är ett nationellt arbetssätt som ska minska onödig väntan och ovisshet för patienten. Alla SVF startar med en välgrundad misstanke om cancer. Vad som är välgrundad misstanke, hur det ska utredas och hur lång tid detta får ta, framgår av det nationella vårdprogrammet för varje cancerdiagnos. Tiden från välgrundad misstanke till start av behandling mäts likadant i hela landet. Målet är en jämlik cancervård i hela Sverige.

Ett FIT-test (fecalt immunokemiskt test) är ett enkelt avföringsprov som letar efter små spår av blod i avföringen. Testet gör man själv hemma genom att ta ett litet avföringsprov med en medföljande pinne.

Läs artikeln: Age-stratified colonoscopy outcomes andreferral-factor associations in the Swedishcolorectal cancer fast-track pathway:a retrospective cohort study

Text: Maja Eriksson
Foto: Maja Eriksson