This page in English

Bakterier resistenta mot nya antibiotika i avloppsvattnet och i Svartån i Örebro

Forskarna Jana Jass och Faisal Ahmad Khan vid Svartån nedanför Naturens Hus i Örebro

Faisal Ahmad Khan och Jana Jass tog vattenprover i Svartån utanför Naturens hus och längre upp utanför reningsverket.

Örebroforskare har hittat antibiotikaresistenta bakterier både i avloppsvattnet i Örebro och i Svartån. – Bakterierna är inte bara resistenta mot gamla antibiotika utan även mot nya – alltså mot de antibiotika som används för att bekämpa multiresistenta bakterier, säger Örebroprofessor Jana Jass.

Arbetet är ett samarbete med professor Bo Söderquist, överläkare vid Universitetssjukhuset Örebro. Studien är publicerad i Frontiers in Microbiology
 
Forskarna tog vattenprover från sex platser:
1.    Avloppsvattnet från tre olika hus inom Universitetssjukhuset i Örebro
2.    Avloppsvattnet från hushåll och sjukhuset innan det går in i reningsverket
3.    Det renade vattnet som släpps ut från reningsverket
4.    En bit uppströms i Svartån vid Tekniska kvarnen
5.    I Svartån strax nedanför reningsverket
6.    I Hemfjärden i Hjälmaren.
 
Multiresistenta bakterier
Bakterierna som hittades i Hjälmaren i den tidigare studien var Enterokocker och E.coli. Enterokocker är en av de vanligaste orsakerna till svåra infektioner vid sjukhusvård. I förlängningen kan de led till bland annat urinvägsinfektion, blodförgiftning och hjärtklaffsinflammation. E.coli kan orsaka urinvägsinfektioner, livshotande bukhinneinflammation eller blodförgiftning.
 
Överanvändandet av antibiotika är gynnsamt för de resistenta bakterierna, eftersom preparaten tar död på de andra bakterierna i tarmen så de resistenta bakterierna kan ta större plats.

Örebroforskare har hittat antibiotikaresistenta bakterier i avloppsvattnet från hushåll i Örebro och från Universitetssjukhuset i Örebro. Bakterierna finns även i vattnet utanför reningsverket i Svartån. Däremot är proverna från Hemfjärden i Hjälmaren inte helt men nästan rena.
 
Forskarna fokuserar i första hand inte på bakterierna utan på deras gener. Specifikt de gener som skyddar bakterier mot antibiotika.
 
–Vi har alltså undersökt om gener som gör bakterier resistenta mot antibiotika finns i vattnet, säger Jana Jass, professor i biologi vid Örebro universitet.
 
De har inte fokuserat på vilka bakterier generna finns i och om bakterierna är farliga eller inte.
 
–Det är inte förvånande att det finns gener för antibiotikaresistens i vattnet, men vi har letat efter ovanliga gener som ger bakterier motståndskraft mot de antibiotika som just nu är vårt enda vapen mot multiresistenta bakterier, säger Faisal Ahmad Khan, doktorand vid Örebro universitet. Den nya studien är en del av hans avhandling.
 
–Det är oroande att flera av generna finns i naturen, eftersom de kan förflytta sig mellan olika bakterier, säger Faisal Ahmad Khan.

Har inte hittats i naturen i Sverige tidigare 

Speciellt när det gäller de så kallade gramnegativa bakterierna, som har tunna cellväggar och lätt kan plocka upp nya gener – och som nya antibiotika redan har svårt att bekämpa. Det är dessa som står högst på WHO:s lista över bakterier som ses som ett hot i framtiden.
 
–De antibiotikaresistenta generna, som klarar de nya antibiotika, har inte hittats i naturen i Sverige tidigare. Troligtvis för att de finns i låga halter och metoderna som har använts inte varit känsliga nog för att upptäcka dem, säger Faisal Ahmad Khan.

Faisal Ahmad Khan i båt på Svartån

De samlade in vattenprover från tre platser i Svartån.

Örebroforskarna har tagit vattenprover på sex olika platser. Två av dem för att kunna mäta avloppsvattnet från Universitetssjukhuset i Örebro separat och sedan tillsammans med vattnet från hushåll.
 
De har också tagit prover från vattnet som lämnar reningsverket och tre prover från vattnet i Svartån och Hjälmaren: utanför reningsverket i Svartån, en bit nedströms och en bit uppströms i Svartån och i Hemfjärden.
 
De allra flesta bakterierna med antibiotikaresistenta gener hittade forskarna i sjukhusets avloppsvatten. Näst högsta var i det samlade avloppsvattnet från sjukhuset och från hushåll i Örebro. 
 
–Det var inte förvånande att de var många utan just typen av gener vi hittade. Dessutom tar sig dessa genom reningsverket eftersom vi hittar dem i prover från Svartån, berättar Faisal Ahmad Khan.
 
–Det är däremot låga halter uppströms i Svartån och längre ut i sjön kan vi inte hitta dem. Det är goda nyheter. Antingen finns det så få att vi inte hittar dem eller så har bakterierna som hade de antibiotikaresistenta generna dött, säger Jana Jass.
 
Bakterierna, som bär på generna som ger resistens, kan ha kommit från flera olika källor – inte bara från sjukhuset eller från hushåll. Det kan till exempel vara flyttfåglar som för med sig bakterierna.
 
–Vi har en strikt antibiotikahantering i Sverige men vi påverkas av vad som händer i andra länder. Vi får till exempel med oss multiresistenta bakterier hem efter semesterresor. Vi behöver inte ens åka långt – det räcker med en resa till Medelhavet, säger Jana Jass.
 
–Vi märker ofta inte av dem och de följer med ut i vattnet via urin och avföring. Om vi blir sjuka och behöver antibiotika kan det hända att den inte biter, säger Faisal Ahmad Khan.

Jana Jass i båten

Jana Jass ute på Hjälmaren för att samla in nya vattenprover.

I en tidigare studie upptäckte Örebroforskare två multiresistenta tarmbakterier i Hemfjärden i Hjälmaren. Det handlade om de två bakterierna E.coli och enterokocker.
 
–Det blev stor uppståndelse kring studien eftersom det var första gången bakterierna upptäcktes i naturen i Sverige och det var bra på ett sätt. Det var en riktig varningssignal men samtidigt som det är hög tid att sätta in åtgärder ska vi inte få panik, säger Jana Jass.

Kommer fortsätta ta prover 

Örebroforskarna anser att det är viktigt att kartlägga hur det ser ut i vår utomhusmiljö men påpekar att vi i Sverige generellt har låga nivåer. Multiresistenta bakterier är betydligt vanligare i södra och östra Europa. Över 25 000 människor i Europa dör varje år på grund av infektioner orsakade av multiresistenta bakterier.
 
–Vi kommer fortsätta ta prover. Dessutom undersöker vi vad klimatförändringarna kan innebära för bakterierna i ett projekt där vi jämför Sverige med andra länder som Indien och Etiopien, säger Jana Jass.
 
I Indien har de höga nivåer av antibiotikaresistenta bakterierna och problemen är mycket större där. Antibiotika används i mycket högre utsträckning i Indien och dessutom har de ett klimat som gynnar bakterier.
 
–Vi undersöker hur värmen och vattentemperaturen påverkar bakterierna, säger Jana Jass.
 
Forskarna vill att studien från Örebro ska vara en varningssignal och hoppas att den leder till ytterligare insatser som minskar antalet bakterier som kommer ut i naturen.
 
–Men vi behöver inte vara oroliga för att bada i Hemfjärden. Jag skulle inte rekommendera att bada precis utanför reningsverket – men i Hjälmaren är det ingen fara, avslutar Jana Jass.

Text: Linda Harradine
Foto: Linda Harradine och privat.