Han driver ny forskning om vård och förebyggande av trycksår

Dimitri Beeckman

Huden är vårt största organ, ett elastiskt omslag runt alla andra organ – som måste vårdas.
Gästprofessor Dimitri Beeckman har som ett av sina uppdrag att bygga upp forskning om huden vid Örebro universitet, efter modell från hans hemuniversitet.

Forskningen omfattar tre hot mot huden: trycksår, skador orsakade av inkontinens och akuta sår som skiljer hudens lager åt. 

Trycksår kan uppstå hos människor som sitter och ligger mycket. Men de kan även orsakas av medicinsk utrustning både till vuxna och till spädbarn, till exempel syrgasmasker.

– I Örebro och Gent ska forskare studera metoder hur man ska kunna förebygga trycksår vid operationer, bland annat genom att undersöka som vad som händer med huden när man lägger ett förband mellan huden och utrustningen, berättar Dimitri Beeckman.

Globala råd om trycksår

Forskningen är ett samarbete med Region Örebro län och Uppsala universitet och en del av Dimitri Beeckmans arbete med att lyfta fram kunskap om hudens betydelse. Han är ordförande European Pressure Ulcer Advisory Panel som nyligen publicerat riktlinjer för behandling och förebyggande av trycksår som underlag för att användas i alla länder. I november förra året ledde han en workshop med personal på USÖ.

– Riktlinjerna är rekommendationer som måste bli mer precisa och anpassade till de lokala förhållandena, ett gott exempel på hur internationellt samarbete kan fungera, säger han.

Trycksår drabbar i snitt 15 procent av  patienterna på sjukhus.

– Trots forskning, satsningar och ökad medvetenhet fortsätter trycksår att vara ett stort problem. En orsak är att allt fler blir äldre vilket medför mer komplexa fall och högre risker, säger Dimitri Beeckman.

Sjuksköterskor är avgörande

Trycksår är en typ av hudskador. Det finns också andra hot mot skinnets funktion. Sjuksköterskor spelar en avgörande roll för att observera, motverka skador och vårda enligt Dimitri Beeckman, som själv har en bakgrund som sjuksköterska.

– Det saknas fortfarande medvetenhet och kunskap. Ett skäl är att det handlar om basvård vilket gör den mindre intressant. Omsorg om patienternas hud blir en del av vårdgruppens uppgifter vilket gör att det inte finns ett ansvar hos en enskild medarbetare.

– Vi vill bredda synen och göra huden till en fråga om patientsäkerhet, säger han.

Forskningen i Örebro omfattar också hudskador som uppkommer hos patienter som använder blöjor vid inkontinens. En tredje del är de akuta sår som kan komma av en kateter. Skinnets olika lager slits isär, en skada som är vanligt på vårdboenden, men också hos spädbarn.

Text: Maria Elisson
Foto: Vicor Angulo González