Rättsvetare ett givet val för Petra

Petra Giessbeck framför universitetsbiblioteket.

Petra Giessbeck.

Hon hade rest mycket efter studenten. Intresset för samhället, makten och juridiken fanns redan. För Petra Giessbeck var det ganska givet att läsa till rättsvetare vid Örebro universitet.

Petra Giessbeck är inne på sitt femte år som student på Rättsvetenskapliga programmet med internationell inriktning och hon skriver nu på sin masteruppsats.

– Min plan är att flytta till min sambo i Göteborg i jul och plugga färdigt där i vår, säger hon.

Men innan vi pratar mer om Petras framtid så går vi tillbaka lite i tiden – till höstterminen 2013 då hon precis hade börjat sina studier. Petra var 23 år och hade efter studenten tillbringat en stor del av tiden utomlands.

– Jag hade rest mycket och bland annat jobbat i London och Australien, berättar hon.

Hela världen hänger ihop

Med de erfarenheterna i bagaget utvecklades en insikt om att vi är en del av en global värld. Det går inte att bara se till den egna kommunen eller ens det egna landet. Hela världen hänger ihop, menar Petra.

– Dessutom har jag alltid varit intresserad av samhället och hur det fungerar, av makten och hur den fördelas och kontrolleras. Allt det här gjorde att juridiken och det rättsvetenskapliga programmet blev ett naturligt val.

När hon i dag ser tillbaka på sina år på Örebro universitet är hon mycket nöjd. Visst – det finns saker som kunde ha fungerat bättre. Ibland har föreläsningar ställts in med kort varsel, för att nämna något exempel.

– Men jag brukar tänka att så här är det i det verkliga livet, förutsättningarna ändras hela tiden, säger Petra och fortsätter:

– I stort är jag jättenöjd med utbildningen. Våra lärare är prestigelösa och engagerade – de är verkliga måna om att vi ska lära oss saker och de tycker att vi studenter är viktiga.

Genomsyrar utbildningen

Petra menar att det internationella perspektivet verkligen genomsyrar utbildningen.

– Det är positivt att allt inte utgår från Sverige, i stället är det tvärtom.

Petra framhåller även att hon fått lära sig ”tänka dubbelt”, det vill säga se saker ur olika synvinklar. Och ibland finns inte sant eller falskt. I stället handlar allt om hur man argumenterar och vilket budskap man vill få fram.

Som ett exempel tar hon ett case där hennes grupp fick i uppgift att ta sig an ett fiktivt migrationsärende – en man som sökt uppehållstillstånd i Sverige. I gruppen ingick rättsvetare tillsammans med juridikstuderande och anställda på Migrationsverket.

– Det var som ett lajvspel där vi hela tiden fick nya uppgifter och förutsättningar att förhålla oss till. Här fick vi lära oss att det går att argumentera på ett sätt om jag representerar staten, på ett annat sätt om jag är ombud för en enskild individ.

Diskussioner och stora perspektiv

Utbytesstudenterna som bidragit med sina kunskaper och sin syn på världen och kompisarna hon fått under studietiden är exempel på andra positiva saker som Petra gärna lyfter fram.

– På universitetet har jag mött människor som har lite större perspektiv och delar samma intressen som jag. Här har jag fått delta i diskussioner som jag kanske saknade tidigare i mitt liv.

Hur var det då med framtidsplanerna, vad ska hon göra efter studierna?

– Något drömjobb har jag egentligen aldrig haft. Jag vill göra något som känns meningsfullt och som kan förändra saker till det bättre för folk.

Rättsvetenskapliga programmet med internationell inriktning firar onsdagen den 20 september sitt 25-årsjubileum. Här kan du läsa mer om hur programmet har utvecklats under åren och hur det var att studera till rättsvetare på 90-talet.

Text och foto: Mattias Frödén