Pengar från KK-stiftelsen stärker universitetets forskning

Johan Kask utanför Novahuset.

Johan Kasks projekt handlar om producerande konsumenter, så kallade prosumenter.

KK-stiftelsen har beslutat att delfinansiera tre forskartjänster vid Örebro universitet. En lektor och en biträdande lektor kommer nu att anställas inom forskningsmiljön Cardiovascular Research Centre, CVRC. Handelshögskolans forskningsprojekt Prosumerande prosumenter förstärks också med en biträdande lektor.

Genom programmet Rekryteringar bidrar KK-stiftelsen till att stimulera utvecklingen av profilerade forsknings- och utbildningsmiljöer vid landets lärosäten. Det görs genom att universiteten och högskolorna får anslag för att kunna anställa så kallade nyckelpersoner. Ett av målen är att tillsammans med näringslivet stärka forskningen och utbildningen på lång sikt.

Nu har Torbjörn Bengtsson och Allan Sirsjö, båda professorer vid Institutionen för medicinska vetenskaper, samt Johan Kask, lektor vid Handelshögskolan, fått sina ansökningar beviljade av KK-stiftelsen. De har tillsammans fått 7,6 miljoner kronor för att anställa varsin resurs till sin forskning.

KK-stiftelsen finansierar halva kostnaden för de fyraåriga tjänsterna. Den andra halvan står universitetet för.

Producerande konsumenter – prosumenter

Johan Kask får bidrag för att anställa en biträdande lektor som ska forska om prosumenter på energimarknaden. Prosumenter står för producerande konsumenter och i det här fallet handlar det om hushåll som, helt eller delvis, är självförsörjande på el genom att exempelvis ha egna solcellspaneler. Elen som produceras används för eget bruk men den kan också säljas till nätet och köpas av andra.

– Projektet syftar till att bygga upp ny kunskap om prosumenters roller, motiv och funktion på en marknad i snabb förändring och att förstå hur våra elbolag kan skapa skräddarsydda nya tjänster för dem.

Den nya forskningen om prosumenter kommer att bygga vidare på ett pågående projekt där Johan Kask och hans kollegor på Handelshögskolan studerar förnyelse av affärsmodeller på energimarknaden.

I båda projekten ingår fyra lokala elbolag som samarbetspartners: Linde Energi, Karlskoga Energi och Miljö, Kumbro Utveckling och Jämtkraft.

Torbjörn Bengtsson.

Torbjörn Bengtsson.

Alternativ till antibiotika

Torbjörn Bengtsson kommer att anställa en lektor i cellulär mikrobiologi till forskningsmiljön Cardiovascular Research Centre, CVRC.

– Att sjukdomsframkallande bakterier utvecklar resistens mot antibiotika utgör ett allt större globalt problem. Vår forskning syftar till att hitta nya alternativa behandlingsmetoder mot bakteriella infektioner. Avsikten är att den nya lektorn ska förstärka kunskap och kompetens inom detta område, säger Torbjörn Bengtsson.

Forskargruppen studerar effekter av antibakteriella peptider, bakteriociner, som är ett intressant alternativ till antibiotika. Bakteriociner hämmar och avdödar mycket effektivt olika sjukdomsframkallande bakterier som exempelvis stafylokocker och streptokocker.

Genom att kombinera bakteriociner med traditionell antibiotika har CVRC-forskarna även visat att effekten av antibiotikan förstärks mångfalt. Det gör att antibiotikadosen kan minskas betydligt, vilket i sin tur leder till minskad risk för antibiotikaresistens och skadliga bieffekter.

– Dessutom kan verkningslös antibiotika som lagts på hyllan börja användas på nytt om den kombineras med bakteriociner, vilket är intressant för den antibiotikaproducerande industrin.

I projektet ingår två företag som samarbetspartners – S2 Medical AB och PEAS Institute AB.

Forskning om fönstertittarsjukan

Forskningsmiljön CVRC får ytterligare stöd i och med att Allan Sirsjös ansökan om medel till en biträdande lektor med inriktning immunologi har beviljats.

– En välkommen förstärkning av både forskningsmiljön och vår utbildning, kommenterar han.

Allan Sirsjö.

Allan Sirsjö.

Den biträdande lektorn kommer att involveras i forskningsmiljöns studier av benartärsjukdom, som också kallas fönstertittarsjuka. Framför allt ska personen som anställs studera betydelsen av bakteriefloran i tarmen och substansen trimetylaminoxid, TMAO. Det är ett ämne som bildas när tarmbakterier bryter ner framför allt animaliska livsmedel.

– Hypotesen är att TMAO kan påverka inflammation i kärl och på så sätt leda till utveckling av ateroskleros, åderförkalkning, som är den bakomliggande orsaken till fönstertittarsjukan, säger Allan Sirsjö.

CVRC samarbetar i den här delen med företagen Mabtech AB, Athera Biotechnologies AB, Immunovia AB och Olink Proteomics AB.

Text: Mattias Frödén