Örebroforskning visar att sockerkedja snabbt skyddar mot blödning

Magnus Grenegård i ett labb på Campus USÖ

Magnus Grenegård

Redan den första dagen stod det klart – den konstgjorda sockerkedjan aktiverade kroppens snabbaste skydd mot blödning. – Av en ren slump hade vi valt rätt och effekten var solklar, säger Magnus Grenegård, professor i biomedicin vid Örebro universitet.

Studien är ett internationellt samarbete och publicerad i ”Blood Advances”, som är en ledande tidskrift inom hematologi.

Utgångspunkten för forskningen var att undersöka hur en sockermolekyl, en konstgjord polysackarid, påverkar blodets förmåga att koagulera. I blodet är det trombocyterna, blodplättarna som stoppar blödningar, alltså får blodet att koagulera.

– Tvärtemot vad vi antog så aktiverade denna substans koagulationen, konstaterar Magnus Grenegård.

Solklart fynd ledde till samarbete

Den konstgjorda sockerkedjan, polysackariden, kändes igen av en receptor på trombocyterna i blodet. Det som Magnus Grenegård beskriver som ett ”solklart” resultat visade sig redan i början av forskningsprojektet. Fyndet ledde till ett samarbete med bland andra University of Birmingham för att kartlägga själva mekanismen. Örebrodoktoranden Caroline Kardeby, artikelns förstaförfattare, fick möjlighet till en tid på laboratoriet i Birmingham i somras där hon kunde identifiera rätt receptor.

Caroline Kardeby

Caroline Kardeby

Någon möjlig tillämpning av upptäckten vill Magnus Grenegård inte tala om:

– Det här är ren grundforskning och vi befinner oss i utmarkerna av vad som ens är känt vetenskapligt. Det finns teoretiska möjligheter att denna typ av sockerkedjor skulle kunna ha en medicinsk tillämpning, men jag vill absolut inte spekulera om vad, säger han.

Men det finns goda skäl att studera polysackarider:

– På ytan till varje cell i kroppen finns polysackarider och dessa molekyler utgör grundsubstansen i bindväv. Men deras högst varierande strukturer och förmåga att binda till ett otal substanser gör det egenskaper gör det är svårt att fastslå deras biologiska funktion, konstaterar Magnus Grenegård.

Biomedicin och kemi tillsammans

Polysackariden heparin är ett undantag och används inom sjukvården för att förhindra blodpropp. Den motverkar alltså att blodet koagulerar. Den polysackarid som studerats här har motsatt effekt: den hämmar blödning.

Magnus Grenegård lyfter fram att projektet bygger på ett samarbete mellan biomedicin och kemi, en inte helt vanlig kombination. Han och bland andra Caroline Kardeby, är knutna till CVRC ,Cardiovascular Research Centre,  vid Örebro universitet.Deras biomedicinska studier bygger på konstgjorda sockermolekyler som tagits fram av kemister vid Linköpings universitet.

Polysackariden som användes finns inte naturlig i kroppen utan är en konstgjord spegling av en så kallade fukoidan, som framför allt finns hos alger i haven. Den konstgjorda polysackariden har fördelen att vara väl definierad.

– Av en ren slump lyckades vi få till en sockerpolymer som knöt an till en viss receptor på cellen och som hämmade blödningen, säger Magnus Grenegård.

Går vidare med kärlväggarna

Denna vetenskapliga slump ledde alltså till att fler forskare kopplades in. University of Birmingham är enligt Magnus Grenegård är en av Europas starkaste forskningsmiljöer inom detta område.

– Styrkan i detta samarbete gjorde att vi kunde publicera våra resultat i en betydande vetenskaplig tidskrift.

Den publicerade studien handlar om hur en receptor på celler reagerar på en specifik sockermolekyl, som sedan leder till att blodet koagulerar. Nästa steg är bland annat att närmare studera effekten på kärlväggarna.

Text och foto: Maria Elisson