Samhällsplanerarprogrammet vid Örebro universitet firar 10 år

Ett decennium har gått sedan de första skisserna gjordes för ett nytt utbildningsprogram – nu är det en av landets mest eftertraktade samhällsplanerarutbildningar. På jubileet berättade studenter, lärare och alumner om programmets utveckling och om betydelsen av att kunna påverka framtidens samhällen.
Under en inledande presentation berättade Camilla Berglund, programansvarig och universitetslektor i kulturgeografi, om hur programmet har utvecklats och att det idag är det näst mest sökta samhällsplanerarprogrammet i Sverige.

Från studier till arbete
Tidigare studenten Mustafa Akrami tog examen från programmet 2021 och arbetar som planarkitekt i Eskilstuna kommun. Han berättade om hur både praktik och utlandsstudier berikade hans studieår. På Samhällsplanerarprogrammet fick han möta studenter från hela landet med olika bakgrund, men med samma drivkraft och vilja att förstå och påverka samhället.
– Grunden i programmet är att vi ska kunna påverka framtiden och skapa platser där människor känner gemenskap och tillhörighet, sa Mustafa Akrami.

Redan under gymnasiet visste alumnen Irma Uzicanin att hon ville arbeta med samhällsplanering. Hon tog examen 2023 och har efter det arbetat som bygglovsadministratör, planarkitekt på ett konsultbolag och arbetar idag som planarkitekt i Kumla kommun. Hon lyfte särskilt fram utbildningens fokus på hållbar utveckling, kommunikation och möjlighet till jobb efter studierna.
– Det finns en möjlighet till en rad olika jobb efter examen. Det är tacksamt när man kommer ut i arbetslivet och kan välja sitt eget spår, sa Irma Uzicanin.
Tydlig praktikanknytning och hållbarhetsfokus
Professor emeritus Mats Lundmark, Ann-Cathrine Åquist och Eva Gustavsson var med och utformade programmet tillsammans med andra medarbetare på universitetet.
– Programmets bärande perspektiv var genus och miljöfrågor, som vi idag ofta talar om som klimat och biologisk mångfald, sa Ann-Cathrine Åquist, docent och lektor i kulturgeografi.

Dessutom var det viktigt att ha ett samarbete med praktiker, personer som arbetar praktiskt med samhällsplanering inom till exempel kommun, region och länsstyrelse. Därför har studenterna möjlighet att göra praktik under utbildningens sista termin.
– Studenterna får möjlighet att praktisera och möta de frågor som de som jobbar med praktisk samhällsplanering ställs inför, sa Ann-Cathrine Åquist.
Eva Gustavsson arbetar fortfarande ibland som lärare på Samhällsplanerarprogrammet. Hon ser det som väldigt spännande att se hur studenterna utvecklas under utbildningen. Många gånger vet inte studenterna vad kulturgeografiämnet är när de börjar utbildningen och hur det är kopplat till samhällsplanering.
– Men i kandidatuppsatsen har de koll på det. De har intressanta frågeställningar, funderar på aktuella problem, och försöker hitta sätt att lösa dem genom att tänka kulturgeografiskt och använda teoretiska begrepp att analysera verkligheten, sa Eva Gustavsson, universitetslektor i kulturgeografi.
– Då har man själv fått vara med på åtminstone några steg på resan och det är väldigt spännande.

Kulturgeografi
I kulturgeografi studeras människan i relation till platser och regioner. Platser och regioner är viktiga eftersom de utgör arenor för människors vardagsliv. Förhållanden på olika platser och i olika regioner formas dels av lokala förhållanden, dels av globala processer. Detta leder till att människors levnadsvillkor varierar mellan olika platser, regioner och delar av världen. Två perspektiv som återkommer i ämnets olika delar är dels miljöperspektivet, om hur människans (ut)nyttjande av naturresurser ibland leder till miljöproblem, dels genusperspektiv, om skillnader mellan kvinnors och mäns relationer till platser och regioner
Samhällsplanerarprogrammet
Här kan du läsa mer om Samhällsplanerarprogrammet vid Örebro universitet. Under utbildningen får studenterna bland annat studera stadsplanering, landsbygdsutveckling, bostadsbyggande, grönstruktur, segregationsfrågor, näringsliv och utvecklingsfrågor i lokal och global kontext. Genom hela utbildningen är hållbar utveckling – ekonomisk, social och ekologisk – ett genomgående perspektiv.
Text: Anna Asplund
Foto: Anna Asplund och Maria Elisson