This page in English

Amanj Saber

Amanj Saber Befattning: Universitetslektor Organisation: Institutionen för medicinska vetenskaper

E-post: YW1hbmouc2FiZXI7b3J1LnNl

Telefon: 019 303485

Rum: X2203

Amanj Saber
Forskningsämne

Om Amanj Saber

Amanj Saber är överläkare inom öron-, näs- och halssjukdomar (ÖNH) samt disputerad forskare.


Forskning
Hans forskning fokuserar på kronisk rinosinuit (bihåleinflammation) och allergiska sjukdomar.

Kronisk bihåleinflammation är en vanlig åkomma som har stor negativ påverkan på patientens livskvalitet. Trots detta är orsakerna till sjukdomen ännu inte helt klarlagda, och flera faktorer tycks spela en roll. Vid kronisk bihåleinflammation ses ofta en hög förekomst av bakterien Staphylococcus aureus (S. aureus) i käkbihålorna vid odlingar. Denna bakterie har flera virulensegenskaper, bland annat produktion av enterotoxiner med så kallade superantigena egenskaper, vilket kan leda till en kraftig immunaktivering.

S. aureus kan förekomma som en del av den normala bakteriefloran utan att ge symtom, men kan också orsaka sjukdom, från mild till mycket allvarlig. Dess roll vid inflammation vid kronisk bihåleinflammation är ännu inte helt fastställd, men flera studier indikerar ett samband – särskilt hos patienter med näspolyper. Det aktuella forskningsprojektet syftar till att på olika sätt undersöka S. aureus betydelse vid denna sjukdom.

Ett annat pågående forskningsprojekt handlar om allergivaccination och varför vissa patienter med pollenallergi inte svarar på hyposensibilisering, även kallat allergen-specifik immunterapi (ASIT). ASIT är idag den enda kausala behandlingsmetoden för allergiska sjukdomar, och har potential att ge långvarig symtomlindring – även efter avslutad behandling.

Behandlingen ges med allergenextrakt som innehåller en blandning av allergiframkallande och icke-allergiframkallande komponenter. Trots detta uppnår cirka 70–80 % av patienterna god behandlingseffekt, medan andra upplever liten eller ingen förbättring. Orsakerna till dessa skillnader är ännu oklara. Att identifiera tidiga prognostiska markörer, kopplade till både patientfaktorer och allergentyp, vore av stor klinisk nytta. Sådan kunskap skulle kunna möjliggöra anpassning eller avbrytande av behandlingen i ett tidigt skede för patienter med låg sannolikhet att svara på behandlingen, som normalt pågår i 3–5 år.


Undervisning
Amanj Saber undervisar i öron-, näs- och bihålesjukdomar för studenter vid läkarprogrammet på Örebro universitet (ORU).

 

 

Publikationer

Artiklar i tidskrifter |  Artiklar, forskningsöversikter |  Doktorsavhandlingar, sammanläggningar |  Konferensbidrag |  Manuskript | 

Artiklar i tidskrifter

Artiklar, forskningsöversikter

Doktorsavhandlingar, sammanläggningar

Konferensbidrag

Manuskript