Mats Lindberg

Om Mats Lindberg

Mats Lindberg är pofessor emeritus i statskunskap.  Hans forskningsinriktning är politisk teori och politisk idéhistoria, statsvetenskapliga analysinriktningar och samhälllsvetenskapernas historia, svensk politik, politisk idéanalys.

Personlig bakgrund

Mats Lindberg (f.d. Dahlkvist) är född i Gagnef i Dalarna, uppvuxen i en prästgård i Torsång , senare i Falun. Anti-apartheid–aktivist från kristen utgångspunkt i gymnasiet i Falun, 1963. Socialdemokratisk studentpolitiker vid Uppsala universitet 1969–1971. Reservofficer vid artilleriet 1972–1986. Krönikör i Vänsterpartiets tidning Ny dag 1976–1977. Olika tjänster i statsvetenskap vid svenska universitet sedan 1973.  Medlem i Socialdemokratin och Svenska kyrkan.  

Examina och utnämningar

Studentexamen i Falun 1966. Reservofficersexamen vid Artilleriets skjutskola i Älvdalen, 1969. Fil.kand. i Uppsala1971 (statskunskap, historia, ekonomisk historia, engelska språket) (senare också studier vetenskapsteori i Göteborg). Fil. dr. i statsvetenskap, Uppsala universitet 1979. Docent i statsvetenskap, Göteborgs universitet, 1986. Professor i statsvetenskap, Karlstads universitet, 1998.

Tjänster (i huvuddrag)

1973–1979 Uppsala universitet: assistent och doktorand.

1979–1993 Göteborgs universitet: post-doc. och universitetslektor

1993–2000 Karlstads universitet: universitetslektor och från 1998 professor; prodekan.

2000–2014 Örebro universitet: professor; prefekt.

2014–2015 Lunds universitet: forskare, professor.

2016–2022: Örebro universitet: professor emeritus

2022 – och framåt: Lunds universitet, forskare, professor.

 Undervisning och handledning (i huvuddrag)

1986–2014 Undervisning på grundutbildning i politiska ideologier och politisk teori. Under min tid i Karlstad och Örebro gav jag varje termin den inledande kursen om ”Politiska ideologier” för de nya A-studenterna, samt var kursansvarig för kandidat- och masteruppsatserna.

1979–2014 Kursgivning på forskarutbildningsnivå i statsvetenskapliga analysinriktningar, politisk teori, vetenskapsteori samt  idéanalys; Göteborg, Karlstad, Örebro.

1986–2014 Handledare för 13 doktorander som nått doktorsexamen i statsvetenskap, biträdande handledare för ytterligare 3 (Göteborg, Karlstad Örebro).

 Särskilda händelser (kräset urval)

1995 Grundare av det nationellt övergripande Swedish Network in Political Theory (tillsammans med Jörgen Hermansson, Uppsala och Bo Lindensjö, Stockholm.).

1996–1999 Utvecklade och gav en årlig fakultetsgemensam, inledande kurs på forskarutbildningen  benämnd  Vetenskapernas filosofi och historia för nyantagna doktorander från samtliga fakultetsområden (samhällsvetenskap, humaniora och naturvetenskap) vid Karlstads universitet.

1997–99 Deltagare i arbetet att utveckla Högskolan i Karlstad till universitet, särskilt rörande policydokument och institutionaliseringen av forskarskolor och forskarutbildning samt fördelning av fakultetsanslag.

2005– och framgent. Medlem i redaktionsrådet för Statsvetenskaplig Tidskrift.

2008 Pedagogiska priset vid Örebro universitet.

2011–2013 Utvecklade och gav grundkursen ”Politisk islam förr och nu”, 7.5 hp, A-nivå i statskunskap, Örebro universitet, vilket verkligen vidgade min horisont.

2012–2015 Initiativtagare till arbetsgruppen för digitalisering av Herbert Tingstens vetenskapliga skrifter och publicistik, senare placerat vid Lunds universitetsbibliotek och Statsvetenskapliga institutionen i Lund, med Björn Badersten som projektledare.

Externt finansierade forskningsprojekt

1. ”Blandekonomins blandning”, HSFR, 1982–1985, tillsammans med doktoranden i statsvetenskap, Hans Nordlöf .

2. ”Blandekonomins frågor”, HSFR, 1986–1989.

3. ”Kontrakt eller förvaltning. Förening eller gemenskap. Den kommunalideologiska principdebatten 1962–1995”. Centrum för forskning om den offentliga sektorn (CEFOS), Göteborgs universitet samt Svenska kommunförbundets FoU-råd, 1995–1997, tillsammans med med fil. lic. Urban Strandberg.)

4. ”Nedskärning, privatisering och omorganisation? Den offentliga sektorn i OECD-länderna, med tonvikt på de senaste tio årens förändringar”. Centrum för forskning om den offentliga sektorn (CEFOS), Göteborgs universitet, 1994–1995. Tillsammans med prof. i sociologi, Bengt Furåker, och doktoranden i statsvetenskap Thomas Denk.)

5. ”Deregulating the Foreign Exchange Market. A Change in Macroeconomic Policymaking and a Shift in Economic-political Doctrine”, Riksbankens Jubileumsfond, 1998. Tillsammans med prof. Ulf Ohlsson, ekonomisk historia, Göteborg.

6. “Digitalisering av Herbert Tingstens vetenskapliga skrifter och politiska publicistik”, Riksbankens Jubileumsfond, 2014–2015, tillsammans med Björn Badersten som projektledare, Statsvetenskapliga institutionen, Lunds universitet.

Publikationer (urval)

Mats Dahlkvist

(1975) Staten, socialdemokratin och socialismen. Stockholm: Prisma .

(1978) Att studera Kapitalet. Första boken. Kommentar och studiehandlednng. Lund: Bo Cavefors bokförlag. (Akademisk avhandling i statskunskap, Uppsala universitet).

(1982) Staten som problem. Logiskt och historiskt i statsanalysen. Lund: Arkiv förlag.

(1984) ”Jürgen Habermas´ teori om privat och offentligt”. Inledning till den svenska översättningen av Habermas, Jürgen, Borgerlig offentlighet. En undersökning av en kategori i det borgerliga samhället. Lund: Arkiv, s. i – xxxvii.

(1985) ”Författningen i nyare marxistisk diskussion” i Folkstyrelsekommittén, Makten från folket. 12 uppsatser om folkstyrelsen. Stockholm: Liber.

(1995) ”Det civila samhället i samhällsteori och samhällsdebatt. En kritisk analys” i Trägårdh, Lars, Civilt samhälle kontra Offentlig sektor. Stockholm: SNS, s. 153–230.

 (1999) (tills. m. Urban Strandberg), ”Kommunal självstyrelse som maktspridningsprojekt? Den svenska statstraditionen och den lokala politiska styrelsen”, i Maktdelning, Demokratiutredningen, Forskarvolym 1, SOU 1999: 257–318.

 (1999b) ”Den instängda demokratin. Rörelsesocialism och statssocialism i svensk arbetarrörelse”, i Civilsamhället som demokratins arena. Demokratiutredningen, Skrift nr 29, SOU 1990: 112, sid. 7–68.

Mats Lindberg

(2013) ”Inledning” till andra svenska upplagan av Karl Marx, Kapitalet. Första boken. Lund: Arkiv förlag. (Inledningen delvis omarbetad i ny upplaga 2018.)

(2013) Nyutgivning av min doktorsavhandling från 1978: Att studera Kapitalet. Lund: Arkiv förlag.

(2017) ”Qualitative analysis of ideas and ideological content”. Chapter 4 in Boréus, Kristina & Bergström, Göran (eds.) Analyzing Text and Discourse: Eight Approaches for the Social Sciences (pp. 86–121). London: Sage Publications.

(2018) “The VDP-triad in ideational analysis. Toward a general theory of ideological thought-content in social and political communication”, Part I, Statsvetenskaplig Tidskrift, 120 (2018/2), 277-359, Part II, Statsvetenskaplig Tidskrift, 120 (2018/3-4), 435-554.

(2023) förlaget Daidalos, Att hålla huvudet kallt. Om distanserat engagemang i en upphettad tid. (Antologi med ett tiotal forskare redigerad av undertecknad tillsammans med Li Bennich Björkman, professor Skytteanus i vältalighet och statskunskap, samt Sverker Gustavsson, professor i statskunskap, båda Uppsala universitet.)

(2023) "Vetenskaplighet och normativ relevans. Om distanserat engagemang som grundhållning", kapitel 8 i ovanstående antologi, sid. 191-245.

(2023) "Varför är debatten omn Sameh Egyptsons avhandling så upphetsad?", Statsvetenskaplig Tidskrift 2023/2, sid. 447-478.

Artiklar i den offentliga debatten (urval)

Mats Lindberg

”En nytänkt och parlamentarisk nationalsocialism. Analys av Sverigedemokraternas ideologi och program”, Frisinnad Tidskrift, november 2010. (Även i Nerikes Allehanda.)

”Revolutionens anatomi och revolutionens möjligheter. Arabiska våren i perspektiv”, Frisinnad Tidskrift, april 2011. (Även i Nerikes Allehanda som ”En sidenridå med fransar”, 13 mars 2011.)

”Sverigedemokraternas nya partiprogram 2011”, Dagens Nyheter, 25 november 2011.

”Saudivapenaffären – moralisk systemkollaps och saklighetsröta”, Frisinnad Tidskrift, augusti 2012.

Recension av Göran Greider & Åsa Linderborg, Populistiska manifestet. Stockholm; Natur och Kultur, 2018. Tidskrift för Politik filosofi, nr 3, 2019, sid 33–43.

”Postkolonial analys stödjer populismens syn på muslimer”, Respons, nr 2 2020.

Samverkan med det omgivande samhället (senaste)

Sedan 2020, med Arbetarrörelsens folkhögskolor i Viskadalen och Göteborg. Jag är kursledare för kursen “Arbetarrörelsens idéhistoria. Från Karl Marx till I dag”.

Forskningsintressen och intellektuell utveckling (självbiografiskt)

Som student i Uppsala från och med 1968 valde jag att studera Modern internationell historia, starkt påverkad av tidens diskussioner om europeisk kolonialism och amerikansk imperialism, med Vietnamkriget som bakgrund. Jag fortsatte med statskunskap, ekonomisk historia och filosofi. Mina doktorandstudier i statskunskap började på hösten 1971. Jag studerade senare också vetenskapsteori för Håkan Törnebohm och Aant Elzinga i Göteborg, ,och blev doktorand vid den nystartade Avdelningen för vetenskapsteori.

Metodiskt sett var jag under mina student- och doktorandår starkt påverkad av mina professorer Sven A. Nilsson i historia och Carl Arvid Hessler i statskunskap som lärde mig respekt för källkritik, texttolkning och källbaserade fakta; en metodsyn som låg till grund för min senare doktorshaavhandling om Marx. Politisk-filosofiskt var jag mest påverkad av statsvetaren Stefan Björklund som vid Skytteanum i Uppsala förestod en dynamisk handledningsgrupp av ambitiösa doktorander, inspirerade av den vetenskapstroende Althusserskolans strukturmarxism;. främst Ingemar Elander (planering och hållbarhet), Sven Eliaeson (Max Weber), Anna Jonasdotter (feministisk teori och genusvetenskap), Sitg Arne Nohrstedt (media och kommunikation), Björn Söderfeldt (socialmedicin).. Långsiktigt avgörande för mig var också den syn på statsvetenskap och analys av politik som jag mötte vid Skytteanum, med Leif Lewin, Stefan Björklund, Sverker Gustavsson och Evert Vedung som lärare och forskarkollegor. Dessa gestalter har varit med mig sedan dess i diskussioner och författarskap. I en lång dubbelartikel i Statsvetenskaplig tidskrift (2018), ”The VDP-triad in ideational Analysis”, har jag arbetat vidare med grundtankarna i det jag kallar ”Uppsalaskolan i idéanalytisk statsvetenskap”.

Likt så många i min generation var jag under 1970-talet ändå indragen i vänstervågen av ”kritisk teori” och nymarxistiskt tänkande. Min första bok, Staten, socialdemokratin och socialismen (Prisma, 1975), baserad på min tidigare masteruppsats i statskunskap, utgick från ”marxistisk statsteori” i dss analysen av den svenska blandekonomiska statens ingipanden i ekonomin under 1900-talet och socialdemokratins roll. I sitt empiriska fokus var boken ganska lik Ralf Milibands tidigare Statsmakten i det kapitalistiska samhället (1972), även om den teoretiskt knöt an till Nicos Poulantzas "strukturmarxistiska statsteori" från Politisk makt och sociala klasser (1970). Denna senare bok var för mig en stor utmaning - att tänka politik från strukturmarxistisk utgångspunkt - och försöka förena den med de empiriska detaljerna från mina studier historia, ekonomisk historia och statskunskap. Man kan se min bok som en kritisk, strukturmarxistisk parallell till Leif Lewins ikoniska Planhushållningsdebatten (1967).

Successivt utvecklade jag under 1970-talets andra hälft, liksom mina generationskamrater, en mer distanserad syn på den nymarxistiska samhälls- och historieteorins logiska konsistens och empiriska fruktbarhet. Denna kritiska undran blir tydlig i min teori-kritiska, 650-sidiga doktorsavhandling i statskunskap, Att studera Kapitalet (1978), där jag försöker blottlägga den vetenskapsteoretiska strukturen i Marx främsta verk i kritik mot de tre främsta marxistiska tankeskolornas tolkningar vid den tiden (den östeuropeiska histomat diamat-skolan, den franska althusserskolan, och den västtyska kapitallogiken/ekonomikritiken). Avhandlingen följdes av en handfull kritiskt diskuterande mindre skrifter som är tidstypiska i sin kritik mot marxismen som övergripande samhällsteori, med dess struktur-determinism, funktionalistiska förklaringar samt i grunden teleologiska historiesyn. Av dessa skrifter vill jag nämna Staten som problem (1982) (Lund Arkiv förlag), ”Författningen i nyare marxistisk diskussion” (1985) (i Författningsutredningen, Makten från folket) samt ”Inledningen” till den svenska översättningen av Jürgen Habermas´Borgerlig offentlighet. En undersökning av en kategori i det borgerliga samhället (1984) (Lund, Arkiv förlag). Denna lilla text kom att bli läst i flera discipliner under lång tid, särskilt i media- och kommunikationsvetenskap, sociologi och historia. Vid mitten av 1980-talet lämnade jag det marxistiska problemfältet för gott – trodde jag.

Under andra hälften av 1980-talet och 1990-talet hade min forskning om ”Blandekonomins blandning” lett mig vidare till hur stat och politik hade begreppsliggjorts i samhällsforskningen. Jag hade börjat undersöka hur den statsvetenskapliga disciplinen hade definierat dessa begrepp under sin historia, och fann spännande skillnader mellan olika länders traditioner och teorihistoriska vägar. Den politiska teorin om pragmatisk reformism ställdes i centrum för mitt intresse  Detta intresse mynnade ut i ett ännu opublicerat manuskript om statsvetenskapens disciplinhistoria. Jag initerade också två forskningsprojekt. Det ena om den offentliga sektorns tillväxt I OECD-länderna (tillsammans med sociologen Bengt Furåker)  det andra om den svenska konstitutionella principdebatten om den lokala självstyrelsen (tillsammans med statsvetaren Urban Strandberg). Jag vill idetta sammanhang nämna två längre artiklar från 1990-talet. Den första handlade om ”Det ’civila samhället’ i samhällsteori och samhällsdebatt” som publicerades i Lars Trägårdh (red.) Civilt samhälle eller offentlig sektor (1995) (Stockholm: SNS förlag). Den andra skrevs tillsammans med Urban Strandberg och handlade om ”Den svenska statstraditionen och den lokala självstyrelsen” i Demokratiutredningens Forskarvolym 1 (SOU 1999: 76).

Omkring 2007 initierade jag tillsammans med Jörgen Hermansson, Li Bennich-Björkman (Uppsala), Ludvig Beckman, Ulf Mörkenstam (Stockholm) and Björn Badersten (Lund) ett forsknings- och digitaliseringsprojekt om den svenske, legendariske statsvetaren och publicisten Herbert Tingsten. Digitaliseringsporjektet kom till slut till stånd och placerades i Lund med Björn Badersten som projektledare. Tingsten är en central gestalt. Han hade stor betydelse för uppbyggnaden av den svenska statsvetenskapens disciplinära identitet under 1930- och 1940-talen men också för den svenska synen på demokrati mer allmänt. Efter att ha övergett socialdemokratin på frågan om planhushållning vid slutet av 1940-talet, blev han sedermera chefredaktör för liberala Dagens Nyheter med stort inflytande på samhällsdebatten under 1950-talet, med ett patos för rationell argumentation. Till slut tog hans socialliberala övertygelse överhanden i en dramatisk brytning med borgerligheten (och ägarfamiljen Bonnier) när han ställde sig på socialdemokratins sida i striden om den stora pensionsreformen, ATP, 1958. Tingstensamlingen finns nu digitalt tillgänglig vid Lunds universitetsbibliotek.

Emellertid kom jag att lämna Tingsten för ett tag i och med att jag blev tillfårgad av förlkaget Arkiv att skriva en ny inledning till nya svenska upplagan av Karl Marx Kapitalet. Den gamla inledningen hade skrivits 1968 av den då marxist-leninistiske-maoistiske Bo Gustafsson (sedermera professor i ekonomisk historia) och kändes fullkomligt malplacerad givet allt som hade hänt politiskt, filosofiskt och samhällsvetenskapligt sedan ”1968-tiden". Efter stor tvekan , jag kände mig ringrostig rörande den senare marxforskningen, tackade jag ja. Jag började läsa in mig och uppdatera mig på såväl Marx liv och de Marx-skrifter som jag var minst bekant med. Det var ett krävande uppdrag givet alla kontroverser och starka övertygelser som fanns i omgivningen, och som jag skulle bli tvungen att direkt och indirekt förutskicka och ta ställning till. Min inledning blev säkert också som sådan kontroversiell i vissa kretsar medan den uppskattades i andra. Den presenterar nämligen i koncentrerad form den icke-leninistiska läsning och tolkning av Kapitalet som jag genomförde redan i doktorsavhandlingen 1978 i kritik mot de dåvarande marxistiska (läs: leninistiska) tankeskolorna. Samma år som nya upplagan av Kapitalet kom ut, 2013, beslöt förlaget Arkiv att (efter 35 år!) också i nyutgåva ge ut min doktorsavhandling Att studera Kapitalet från 1978. Dessa händelser ledde till att jag fick ett erbjudande från Marcello Musto och Babak Amini att skriva kapitlet om Sverige i Routledge Handbook of Marx’s Capital, och jag kontaktade min gamle vän och Marx-kännare, sociologen Gunnar Olofsson som medförfattare. Handboken förväntas starkt försenad utkomma 2026.

Men sedan skedde en återgång till det problemfält där Herbert Tingsten är en förgrundgestalt. Min forskning 2014–2018 har handlat om  ideologibegreppet, idéanalysens metod och frågan om rationell politisk förståelse. Där bottnar jag ju också i mina tidigare undersökningar om statsvetenskapen som disciplin. Faktum är att jag ända sedan mina studentår har varit fascinerad av Tingstens rationalistiska idéanalys och idékritik (särskilt hans bok om fascismens och nazismens idéer inspirerade). Därtill hade jag allt mer kommit att uppskata hans program för statsvetenskapens uppdrag i en demokrati; ””genom ett kritiskt och realistiskt forskningsarbete kunna bidraga till politikens självbesinning, till en rationalisering av den politiska diskussionen”. Än så länge har jag i detta problemfält publicerat tre alster som uttrycklige är en vidareutveckling och bearbetning av arvet från Tingsten och det jag kallar ”Uppslaskolan” i idéanalytisk statsvetenskap. Det första har titeln “Qualitative Analysis of ideas and ideological content” och är kapitel 4 i Kristina Boréus och Göran Bergströms metodantologi Analyzing Text and discourse. Eight Approaches for the Social Sciences. London: Sage (2017: 87–121). (Utkommer 2024 i en andra upplagas omarbetade version). Den andra och tredje är en lång dubbelartikel i Statsvetenskaplig Tidskrift  (StvT) som mer noggrant presenterar en teori och en analysmodell om den inre strukturen i allt politiskt tänkande och all politisk ideologi. Titeln är “The VDP–triad in Ideational Analysis. Toward a general theory of ideological thought-content in social and political communication”. Del I finns i StvT 2018/2, sid. 277–359, och Del II i StvT 2018/3–4, sid. 435–554.

Under 2021 initierade jag tillsammans med två Uppsalakollegor (professor Skytteanus Li bennich-Björkman och professor Sverker Gustavsson) ett projekt att åstadkomma en antologi med ett tiotal deltagare rörande hoten mot universitetets idé och forskningens integritet; ett hot som vi anser kommer både utifrån genom politisk och ekonomisk styrning, och inifrån genom tendenser på olika håll till en urvattning av de grundläggande principerna för vetenskaplighet. Antologin med titeln Hålla huvudet kallt kom ut på förlaget Daidalos 2023.

Under 2019 hade jag fått ett förnyat intresse för politisk islam och påbörjade ett forskningsprojekt om den svenska debatten om islam och islamism  under åren 1993-2023. Denna forskning ledde till ett erbjudande från Centrum för teologi och religionsvetenskap (CTR) vid Lunds universitet att ingå som biträdande handledare för Sameh Egyptsons doktorsavhandling i interreligiösa relationer; man behövde en idéinriktad statsvetare eftersom avhandlingen i grunden handlade om ideologi och organisation hos en politisk rörelse, Muslimska brödraskapet. Mina erfarenheter från de omfattande kontroverserna om denna avhandling har jag sammanfattat i artikeln "Varför är debatten om Sameh Egyptsons avhandling så upphetsad?", publicerad i Statsvetenskaplig tidskrift 2023/2.