Skrivprocessen

Den första fasen i skrivprocessen är skrivförberedande, vilket innebär att du fokuserar på att sätta dig in i skrivsituationen och förstå uppgiften. Informationen om vad du ska göra och hur får du i anvisningar till skrivuppgiften och i kriterier utifrån vilka texten bedöms. Läs dem noggrant flera gånger och fokusera på följande:

• Vilka är de tänkta läsarna? Att identifiera målgruppen är viktigt, för att du ska kunna välja ut relevant innehåll och anpassa ditt språk till de tänkta läsarna. Om du ska skriva en akademisk text är din målgrupp akademiska läsare, mer konkret dina kurskamrater som har ungefär samma utbildningsbakgrund och kunskap om ämnet som du. Om texten ska vara populärvetenskaplig kan målgruppen vara ämnesintresserade personer utanför universitetsmiljön eller personer utan expertkunskaper, till exempel bredare allmänhet.
• Vad är syftet med texten? Vad efterfrågas i uppgiften? Ska du besvara en fråga med hjälp av kurslitteraturen, redogöra för en observation, reflektera över dina behov av kompetenspåfyllning eller genomföra en självständig undersökning? Leta efter ord i instruktionen som visar vilka språkhandlingar (beskriva, redogöra för, analysera m.m.) som efterfrågas i uppgiften. Ta reda på vad dessa ord betyder i en akademisk kontext. 
• Vilken typ av text ska du skriva? Förväntningarna på din text kan skilja sig åt beroende på vad det är för text du ska skriva. I en reflektion är dina tankar och erfarenheter viktiga, medan du i ett PM sakligt ska redovisa din kunskap om ämnet utifrån kurslitteraturen.
• När ska texten lämnas in? Även tidsaspekten är viktig att förhålla dig till för att veta hur mycket tid du har på dig. Uppgiftsinstruktionerna ska vara vägledande för ditt arbete. Om du är osäker på något av ovanstående, fråga i första hand din lärare.

När du kan svara på dessa frågor är det dags att börja planera ditt skrivande, men glöm inte att gå tillbaka till uppgiftsinstruktionen under hela skrivprocessen.

Planering

Vad ska du tänka på när du får i uppgift att skriva en akademisk text? Hur mycket tid behöver du och hur ska du lägga upp arbetet med texten? Sådana funderingar hör till planeringsfasen. När du förstår uppgiften väl kan du försöka uppskatta hur mycket tid du behöver avsätta för arbetet med uppgiften. Gör en tidsplan där du uppskattar tidsåtgången för alla moment.

Materialinsamling

Ska du sammanställa relevant information från en eller flera kursböcker? Behöver du söka annan relevant litteratur i en databas? Ta reda på vilken kurslitteratur (och andra källor) du måste läsa och hur långt tid du behöver avsätta till det. Ska du beskriva och analysera insamlat material? Det kan handla om anteckningar från en laboration, observationer från en praktikperiod eller intervjuer med yrkesverksamma personer inom ditt fält. Försök att uppskatta tidsåtgången för både materialbearbetning och formulering. Glöm inte att ta bort sådant som inte är relevant.

Planering kan också bestå i att tänka och anteckna eller spela in idéerna varhelst och närhelst de dyker upp. När du sedan börjar skriva, se till att inte bli störd. Om du skriver en uppsats kan din planering bestå av att söka och läsa ämnets litteratur, för att orientera dig inom ett visst fält och hitta ett undersökningsbart ämne samt att bearbeta litteraturen.

Börja skriva tidigt. Du kan börja var som helst i texten, kanske med det du förstår bäst eller det som är roligast eller enklast att skriva om. Det är alltid lättare att komma vidare i ditt skrivande om du har formulerat några tankar om ämnet. I den här fasen behöver du inte finna de perfekta formuleringarna, utan ha som mål att få ihop ett utkast som du senare kan återvända till. Tänk på att varje text måste bearbetas flera gånger.

Om det hjälper dig att komma i gång med skrivandet, gör först en karta över texten. Skissa på den övergripande strukturen och lägg sedan till i punktform vad varje del ska innehålla. Om du skriver en uppsats kommer du sannolikt att följa en variant av IMRoD-strukturen som du beroende på valt ämne kompletterar med ett antal ämnesspecifika underrubriker. Även här gäller att uppsatsen inte brukar skrivas i samma ordning som dess kapitel följer på varandra och inte heller i den ordning i vilken den vetenskapliga undersökningen genomförts. Faktum är att många färdigställer det inledande kapitlet sist när uppsatsen är klar och att syftet justeras i efterhand.

Textrevidering är en naturlig och viktig del av skrivprocessen som hjälper dig att utveckla dina tankar. Att revidera en text brukar handla om att låta delar av texten byta plats, samt att stryka, lägga till och formulera om vissa meningar eller passager. När du bearbetar din text kan du emellertid också upptäcka att du behöver göra mer genomgripande ändringar som att ta reda på mer om ämnet eller inkludera ytterligare en källa i dina resonemang.