Layout och typografi

Layout och typografi har till uppgift att underlätta läsningen och lyfta fram textens budskap. En grafiskt tilltalande text med en luftig layout kan du skapa med hjälp av till exempel marginaler, rubriker och punktuppställningar. Om det saknas ett samspel mellan text och layout blir texten svårläst. Du ska därför vara noga med textens layout.

Layout

En layout som är väl genomtänkt och konsekvent ger ett positivt helhetsintryck, vilket ökar textens trovärdighet. Följ i första hand de anvisningar om textens grafiska form som du får i din studiehandledning. Här nedan finns några generella riktlinjer.

En text som är 6-8 sidor eller mer behöver en innehållsförteckning och sidnumrering. Det hjälper läsaren att få överblick över arbetets innehåll och struktur. Därför bör också alla rubriker som finns i den löpande texten finnas med i innehållsförteckningen och ha ett återgivet sidnummer. Du ska se till att dina rubriker och underrubriker inte enbart speglar innehållet i din text utan även vad det är du gör med innehållet. På så sätt ger innehållsförteckningen en tydligare förståelse för textens innehåll.

I längre texter placeras innehållsförteckningen efter abstraktet och förordet samt före textens första kapitel. För att särskilja olika rubriknivåer brukar rubriker i större arbeten numreras och markeras genom indrag. Det gör att det blir lätt att hitta i texten. Det bör vidare finnas minst två rubriker på varje nivå i ett avsnitt, så att exempelvis ett avsnitt med nummer 2.1 följs av åtminstone 2.2.

En innehållsförteckning kan med fördel skapas automatiskt i Word. En viktig förutsättning är då att alla rubriker i texten har formaterats. Sidnumrering skapar du också genom att använda ordbehandlingsprogrammets verktyg. Väldigt ofta ska första sidorna inte numreras och inte heller bilagorna, vilket kan vara svårt att få till. Nedan hittar du användbara filmer som vägleder dig.

Film om att skapa en innehållsförteckning från Örebro universitetsbibliotek.

Film om att skapa sidnumrering från Örebro universitetsbibliotek.

När du behöver lyfta fram information mer överskådligt eller tydligt kan du göra en punktuppställning, alltså en punktlista. De led du då punktar upp ska konstrueras på ett likartat sätt i förhållande till innehåll och språk. Det är viktigt att du använder antingen ord, fraser, satser eller meningar i leden och inte blandar till exempel enstaka ord med meningar. Läsaren ska även kunna jämföra innehållet på ett lättfattligt sätt

De olika leden i din punktuppställning kan markeras på olika sätt, men om du i din brödtext ska hänvisa till punktuppställningen rekommenderas siffror eller bokstäver. Det sätt som du konstruerar dina led påverkar även meningsbyggnaden och hur du använder skiljetecken i punktuppställningen.

Film om punktuppställning från Örebro universitetsbibliotek.

Med rubriker blir texten luftig och därför lättare att läsa. En rubrik ska informera läsaren om textens eller kapitlets innehåll och består ofta av ett sammanfattande påstående. Den ska vara tydlig och intresseväckande, men samtidigt så kort som möjligt. Underrubriker kan däremot vara lite längre och spegla avsnittets huvudpoäng. När underrubriker omfattar huvudpoängen i avsnittet visar du att din text är bearbetad. Längre texter vinner på att ha flera rubriknivåer, men använd inte fler än tre numrerade nivåer.

  • På titelsidan kan du använda en kort huvudrubrik som förtydligas med hjälp av en underrubrik.

  • Rada inte rubriker på varandra. Inne i din text bör varje rubrik följas av löpande text. Det räcker att kort berätta vad avsnittet handlar om.

  • Undvik att i den löpande texten syfta tillbaka på rubriken. Texten ska vara självförklarande, det vill säga kunna läsas utan rubrik.

  • Framhäv rubrikerna grafiskt med fetstil, vänsterställ dem, stryk inte under dem, använd inte enbart versaler och använd inte punkt eller utropstecken. Skapa större tomrum ovanför än under en rubrik.

  • Minska rubrikerna med åtminstone 2 punkter för varje nivå, men de får inte bli mindre än den löpande texten.

  • Formatera dina rubriker med hjälp av inbyggda eller egna formatmallar. Det ger dig möjlighet att automatiskt skapa och uppdatera en innehållsförteckning.

  • Lästips: Karlsson, O. (red.) (2017). Svenska skrivregler. 4 uppl. Stockholm: Liber, s. 21-25. Strömquist, S. (2014). Skrivboken. 7 uppl. Malmö: Gleerups

Det finns två sätt att markera nytt stycke: blankrad eller indrag. Blankrad innebär att du lämnar en rad blank mellan stycken. Indrag innebär att du markerar stycke genom ett antal mellanslag in på raden innan du skriver den första meningen i stycket. Använder du indrag ska det första stycket i ett avsnitt eller under en rubrik inte ha en förflyttning in på raden, men resterande stycken ska det. Välj ett sätt för styckemarkering och var konsekvent. Använd inte båda i samma text.

Tabeller och figurer (bilder, diagram, kartor och skisser) gör det enkelt för läsaren att förstå stora mängder information eller komplicerade statistiska uppgifter. De presenterar informationen på ett lättöverskådligt sätt och kräver lite utrymme. Samma mängd information i brödtext kräver mycket mer plats. En mängd sifferuppgifter redogörs bäst i en tabell och storleksförhållanden i diagram. Tänk på att framställningen ska vara självständig i förhållande till den löpande texten, men ska vara kommenterad där.

  • Både tabeller och figurer numreras löpande – tabeller för sig och figurer för sig.

  • Rubrik och eventuell förklarande text placeras ovanför tabellen, men under figuren. Figurtexten avslutas med punkt.

  • I löptexten bör du förklara vad tabellen eller figuren visar.

  • Tabeller och figurer som du har hämtat från en källa måste ha källhänvisning.

  • Det bör finnas en blankrad ovanför och under tabellen eller figuren.

  • Lästips: Backman, J. (2016). Rapporter och uppsatser. 3 uppl. Lund: Studentlitteratur, s. 89-108.

Film om tabeller och figurer från Örebro universitetsbibliotek.

Typografi

Den grafiska utformningen i en text ska vara läsvänlig och det skapar du genom att använda konsekvent typografi.

I akademiska texter förekommer främst tre typer av grafisk markering: citattecken, fetstil och kursivering. Det finns även markeringar vi inte längre använder, så var noga med att du använder rätt grafiska markeringar och gör det på ett korrekt sätt.

Citattecken

Dubbla citattecken (”…”) används för att framhäva enstaka ord och fraser, bland annat engelska ord och uttryck som inkluderas i en svensk text. Även korta citat markeras med dubbla citattecken.

Om du vill citera en text eller ett uttryck som redan är markerat med dubbla citattecken, behöver du ersätta dem med enkla (’…’). Om du ska skriva ett långt citat, så kallat blockcitat, som redan innehåller ett citat ska du markera det inre citatet med dubbla citattecken.

Fetstil

Fetstil används i första hand för att markera rubriker.

Kursivering

Kursivering används för att framhäva enstaka ord, oftast facktermer eller centrala begrepp, första gången de nämns i en text. Kursiveringen upprepas således inte om ordet återkommer. Även boktitlar som behöver anges i löptexten kursiveras och enligt vissa referensstilar kursiveras bok- och tidskriftstitlar i referenslistan.

  • Undvik att skriva enbart med versaler då det är svårt att läsa.
  • Att använda understrykning är en kvarleva från skrivmaskinen och används idag enbart för att visa på hyperlänkar.
  • Att använda spärrning gör texten svårläst.
  • Var konsekvent och sparsam med hur du använder grafiska markeringar. Gör du för många eller för långa markeringar tappar det sin effekt.
  • Använd inte både kursivering och fetstil eller citattecken och kursivering på samma ord eller sats. Istället använder du ett av dem på ett konsekvent sätt.

Den grafiska utformningen i en text ska vara läsvänlig och konsekvent vilket du lätt skapar genom att använda formatmallar. Dokument med färdiga formatmallar tillhandahålls ibland av ämnet, som du då uppmanas att använda. Annars har du tillgång till formatmallar i ditt ordbehandlingsprogram. Använder du mallar konsekvent blir texten enhetlig och du sparar tid. Vill du till exempel ändra en underrubriks typsnitt formateras alla underrubriker samtidigt. Även när du ska överföra en text till PDF- eller webbformat hjälper en formatmall till att få det korrekt. Använder du uppläsningstjänster, som kan vara ett verktyg vid bearbetning och korrekturläsning av en text, hjälper en korrekt formatmall till vid uppläsningen. Du kan göra egna formatmallar, men var då återhållsam och se till att inte försvåra det för dig genom allt för många formateringar i dokumentet.

Marginaler

Skapa ordentliga marginaler och låt bottenmarginalen vara störst. Yttermarginalerna kan vara lika breda som toppmarginalen. Låt vänstermarginalen vara något större än högermarginalen om texten ska häftas ihop. Skriv med rak vänstermarginal och ojämn högermarginal, men glöm inte att avstava långa ord så att marginalen inte blir alltför ojämn. Detsamma gäller om du väljer att högerjustera texten, för då kan det uppstå för stora mellanrum mellan orden.

Radavstånd

Radavståndet bör vara minst lika stort som bokstäverna, alltså 12-14 punkter om du skriver med 12 punkters Times New Roman. Om du har fått andra anvisningar i din studiehandledning, bör du självklart följa dem. Ett större radavstånd ger exempelvis plats för läsarens kommentarer, som lärare ibland vill ha.

Teckensnitt

Vilket teckensnitt du ska använda står ofta i instruktionerna. Ett generellt råd är att du i löpande text ska använda teckensnitt inom seriff-typsnitten (de med tvärstreck ned- och upptill), som till exempel Times New Roman, Gordoman eller Courier. Dessa väljs för att de skapar en fästpunkt för ögat vid läsning. Till rubriker passar teckensnitt inom sanseriff-typsnitt (de utan tvärstreck), som till exempel Arial, Helvetica eller Trebuchet. Sådana teckensnitt fungerar även bäst i texter som är avsedda att läsas på skärmen. Välj inte fler än två teckensnitt när du skriver en akademisk text - ett för rubriker och ett för löpande text.

Teckenstorlek

Teckenstorleken beror på läsavståndet och väljs i relation till textytan, typsnitt och lässituation. Det finns vanligtvis instruktioner kring teckensnitt och teckenstorlek att följa i instruktioner till skrivuppgifter, om inte är det lagom med 10-12 punkter för brödtext och 14-16 punkter för rubriker. Tänk på att olika typsnitt tar olika mycket plats och påverkar val av teckenstorlek.