Skrivprocessen

Att skriva akademisk text är en tidskrävande arbetsprocess, oavsett om du ska skriva en kort inlämningsuppgift eller en lång uppsats. Allt textskrivande kräver planering och alla texter behöver bearbetas i flera steg. Textproduktion är med andra ord en arbetsprocess som kräver tid, planering och god arbetsmoral.

Skrivprocessen startar i en tanke, utvecklas till flera olika utkast och slutar i en färdig produkt. Det kanske skapar en känsla av att det är en linjär process där det finns en turordning, men så är inte fallet. En skrivprocess är snarare en cirkulär aktivitet eftersom du under skrivandets gång återvänder till skrivprocessens olika faser. Skrivprocessen delas nämligen in i ett antal faser där varje fas har olika moment. Momentens antal och tidsåtgång varierar beroende på textens komplexitet och längd. Här nedan har du de olika faserna och vad de innehåller. Men glöm inte att börja skriva direkt i första fasen, för skriva ska du göra kontinuerligt genom hela skrivprocessen.

Det är svårt att genomföra en uppgift på ett eftersökt sätt om du inte är helt på det klara med vad du ska göra. Den första fasen är därför skrivförberedande vilket innebär att du fokuserar på att sätta dig in i skrivsituationen och förstå uppgiften. Här fokuserar du på uppgiftens ämne, vilka framställningsord som används i instruktionerna (beskriva, redogöra för, analysera och så vidare) och vad för texttyp du ska skriva. Stryk under centrala begrepp, termer och fackord i instruktionen och var noga med att du vet vad de betyder. Även vad som är syftet, vem som är mottagare och vilka betygskriterier du ska uppfylla behöver du vara på det klara med innan du börjar att arbeta med din uppgift. När ska texten lämnas in? Även tidsaspekten är viktig att förhålla dig till för att veta hur mycket tid du har på dig. Uppgiftsinstruktionerna återger allt detta på ett tydligt sätt och ska vara vägledande för ditt arbete. Om du är osäker på vad du ska göra, fråga i första hand din lärare.

Med utgångspunkt i din förståelse av uppgiften prövar du ämnet utifrån olika infallsvinklar, både utifrån erfarenheter och utifrån fakta. Du kan starta upp i dina egna tankar om ämnet och skriva ner vad du redan vet. Var noga med att hålla isär vad som är fakta och vad som är åsikter och värderingar. Du ska sedan utforska ämnet noggrant innan du väljer ditt sätt att närma dig det. Du behöver då läsa in dig på ämnets forskning. Det är bra att i det här stadiet utifrån syfte formulera ett budskap med din text. Detta budskap kommer att justeras under kommande faser, men du behöver en utgångspunkt. Då har du en större möjlighet att kunna begränsa och fokusera ditt ämne. 

Vidare sker en insamling av material som skapar ditt underlag och som du sedan sorterar och gallrar. Läs in dig på relevant litteratur som kan komma till användning i din text. Här kan du även behöva gå tillbaka till uppgiftens instruktioner, så att du är säker på att du följer dem. När du har samlat ditt material behöver du gå genom det igen för att först sortera igen och sedan strukturera det. Här kan du till exempel sortera materialet utifrån dina funktionsrubriker eller teman. Denna fas är viktig i din skrivprocess och därför ska du se till att genomföra den ordentligt.

Se till att skapa en övergripande struktur, en disposition, eftersom det sedan blir lättare att börja skriva på de olika delarna. Hur vill du strukturera texten? Vilka delar behöver finnas med? Vilka rubriker ska finnas? Har du en angiven disposition med rubriker i dina instruktioner är det självklart dessa du ska följa. Kom ihåg att en text ska ha en början, inledning, en mittdel, utredning, och ett slut, diskussion. Varje del kan då även ha ett antal rubriker och underrubriker beroende på textens längd. En del skribenter vill först ha den när strukturen klar för sig medan andra skribenter i stället börjar att skriva och tänker på strukturen efteråt. Gör ett medvetet val utifrån vilken väg som passar dig bäst, men var noga med att till slut ha en tydlig och begriplig disposition på din text.

När du har förstått vad uppgiften går ut på, läst in dig på relevant litteratur, samlat in material och planerat dispositionen är det dags att skriva ner dina tankar i textens första utkast.

Det kan vara ett vinnande koncept att skriva inledningen först eftersom du där fokuserar på att styra dina tankar mot ett syfte eller problemformulering och besvarar frågan om varför och hur. Det kan även vara bra att skriva någon rad om din slutsats. Du har säkert någon tanke om den, även om den antagligen kommer att ändras under processen. Du kan även avsluta meningen ”Det jag framför allt vill säga är…” och sedan justera den meningen under ditt arbete med dina utkast. Ett råd är även att i ett tidigt stadie bestämma hur du ska arbeta med din referenshantering, så att du får en bra struktur på det genom din skrivprocess. Vad utkastet får för utseende beror på hur du vill arbeta. Du kan arbeta med punktlistor, bilder eller enbart brödtext. Lägg upp utkastet så det är lätt för dig att gå över i nästa fas.

När du har formulerat ett utkast behöver du får respons från andra personer, för att komma vidare i din skrivprocess. En del kurser har hållpunkter under skrivprocessen med till exempel inlämning av PM följt av kamratrespons. Och det är då, om inte förr, som du upptäcker att skrivprocessen inte alls är fullt så rak och enkel som den ibland kan ge sken av. Snarare kan den beskrivas som mycket krävande, eftersom du kommer behöva använda dig av flera olika strategier när du arbetar på olika nivåer i texten. Du kommer säkert att få nya infallsvinklar genom responsen, som gör att du måste gå tillbaka till tidigare faser i skrivprocessen. Har du ett komplext innehåll kommer du att behöva stanna i denna fas ett tag och arbeta fram flera utkast på uppgiften.

Tänk på att du kommer att behöva få respons och revidera din text flera gånger innan du är redo för det sista stadiet. Ju fler utkast du bearbetar och justerar, desto bättre kommer texten att bli. Det är även bra att lägga delar av texten åt sidan och få ”friska ögon” att bearbeta den vidare med senare. Innan du bestämmer dig för att gå till den sista fasen av skrivprocessen, behöver du återvända till uppgiftsinstruktionerna och betygskriterierna för att se att du verkligen har uppfyllt dem.

Innan texten kan betraktas som klar behöver den korrekturläsas. Korrekturläsning är alltså det sista du gör före inlämning. Att korrekturläsa texten innebär inte att förstå eller bearbeta innehållet, utan om att kontrollera språkdräkten. Genom korrekturläsningen hittar du fel och oklarheter som du behöver ordna till. Alla texter måste bearbetas och korrekturläsas, för att vara så tydliga som möjligt och uppfattas som tillförlitliga. I den här fasen behöver du se över sådant som stavning, skiljetecken, citat och källor. Men även din layout och typografi behöver vara korrekt, så att du till exempel har rätt storlek på texten och att eventuella tabeller återges på ett korrekt sätt.

I denna fas är din akademiska text klar att lämnas in. Du har instruktioner i din studiehandling kring hur du ska lämna in din text, då den även ska skickas till Urkund för granskning. När du är klar med uppgiften är det bara att invänta återkopplingen. Var alltid noga med att läsa de kommentarer du får tillsammans med betyget på din examination. Där får du instruktioner om vad du ska tänka på i dina framtida studier och examinationer. Om du inte får examinationen godkänd behöver du fundera på vart i processen du måste återvända och färdigställa din uppgift därifrån.

Följande litteratur om skrivprocessen är användbar i ditt akademiska skrivande.

För nya studenter

Dysthe, O., Hertzberg, F. & Løkensgard Hoel (2011). Skriva för att lära. Lund: Studentlitteratur.
Rienecker, L. & Jørgensen, P. Stray (2012). Klara dina studier! – handbok för studenter på universitet och högskola. Stockholm: Liber, s. 193-200.
Strömquist, S. (2014). Skrivboken. Skrivprocess, skrivråd och skrivstrategier. 7 uppl. Malmö: Gleerups, s. 27-46.

För dig som ska skriva en uppsats

Rienecker, L. & Jørgensen, P. Stray (2017). Att skriva en bra uppsats. 4 uppl. Stockholm: Liber, s. 62-86