Skrivprocessen

En student sitter vid bordet och tänker.

Skrivprocessen kan ses som allt tankearbete, formulering, revidering och granskning som ryms mellan den första idén och den färdiga texten. Oavsett om du ska skriva en kort inlämningsuppgift eller en längre uppsats, är dock skrivprocessen ofta mer tidskrävande än du tror och kräver god planering.

En akademisk text låter sig inte skrivas i en handvändning. Skrivarbetet är en ofta utdragen process som består av flera faser. I början planerar du ditt skrivande, sedan formulerar texten och till sist bearbetar den. Det kan skapa en känsla av att skrivprocessen är linjär, men så är inte fallet. I stället för att betrakta skrivande som en resa från punkt A till punkt B, finns det flera fördelar med att se skrivprocessen som cyklisk och rekursiv. Det innebär att du ibland behöver gå tillbaka till en tidigare fas, innan du kan fortsätta framåt. Sådana loopar är en självklar del av skrivarbetet. När du återvänder till tidigare faser för att exempelvis strukturera eller formulera om ett utkast utifrån respons, kan det hjälpa dig att successivt förbättra den slutliga produkten. Nedan kan du läsa mer om skrivprocessen.

Skrivprocessen i en akademisk kontext

Den första fasen i skrivprocessen är skrivförberedande, vilket innebär att du fokuserar på att sätta dig in i skrivsituationen och förstå uppgiften. Informationen om vad du ska göra får du i anvisningar till skrivuppgiften och i kriterier utifrån vilka texten bedöms. Läs dem noggrant flera gånger och fokusera på följande:

Vilka är de tänkta läsarna? Att identifiera målgruppen är viktigt, för att du ska kunna välja ut relevant innehåll och anpassa ditt språk till de tänkta läsarna. Om du ska skriva en akademisk text är din målgrupp akademiska läsare, mer konkret dina kurskamrater som har ungefär samma utbildningsbakgrund och kunskap om ämnet som du. Om texten ska vara populärvetenskaplig kan målgruppen vara ämnesintresserade personer utanför universitetsmiljön eller personer utan expertkunskaper, till exempel bredare allmänhet.
Vad är syftet med texten? Vad efterfrågas i uppgiften? Ska du besvara en fråga med hjälp av kurslitteraturen, redogöra för en observation, reflektera över dina behov av kompetenspåfyllning eller genomföra en självständig undersökning? Leta efter ord i instruktionen som visar vilka språkhandlingar (beskriva, redogöra för, analysera m.m.) som efterfrågas i uppgiften. Ta reda på vad dessa ord betyder i en akademisk kontext.
Vilken typ av text ska du skriva? Förväntningarna på din text kan skilja sig åt beroende på vad det är för text du ska skriva. I en reflektion är dina tankar och erfarenheter viktiga, medan du i ett PM sakligt ska redovisa din kunskap om ämnet utifrån kurslitteraturen.
När ska texten lämnas in? Även tidsaspekten är viktig att förhålla dig till för att veta hur mycket tid du har på dig. Uppgiftsinstruktionerna ska vara vägledande för ditt arbete. Om du är osäker på något av ovanstående, fråga i första hand din lärare.

När du kan svara på dessa frågor är det dags att börja planera ditt skrivande, men glöm inte att gå tillbaka till uppgiftsinstruktionen under hela skrivprocessen.

Vad ska du tänka på när du får i uppgift att skriva en akademisk text? Hur mycket tid behöver du och hur ska du lägga upp arbetet med texten? Vilken litteratur och vilket material ska du använda dig av? Sådana funderingar hör till planeringsfasen.

När du har satt dig in i uppgiften ordentligt, blir det enklare att hitta till rätt litteratur, läsa den och avgöra vad i den som är relevant för din text. Då kan du också lättare uppskatta hur mycket tid du behöver avsätta för varje moment. Gör en tidsplan. Kontrollera även vilket material du behöver för att kunna skriva texten. Ska du samla in material från observationer eller intervjuer för att kunna beskriva och analysera det?

Planering kan också innebära att du funderar på uppgiften och antecknar eller spelar in idéerna var- och närhelst de dyker upp. Om du skriver en uppsats kan din planering bestå av att söka ämnets litteratur i en databas, läsa och bearbeta valda delar. Anteckna stödord eller korta fraser medan du läser. När du sedan börjar skriva, se till att få arbeta ostört.

Börja skriva tidigt. Du kan börja var som helst i texten, kanske med det du förstår bäst eller det som är mest intressant eller enklast att skriva om. Du kan också skriva på olika delar av texten samtidigt. Tänk på att det alltid är lättare att komma vidare med skrivandet om du redan har formulerat några tankar om ämnet. I den här fasen behöver du inte finna de perfekta formuleringarna, eftersom varje text måste bearbetas och skrivas om flera gånger. Ha som mål att få ihop ett utkast som du senare kan återvända till.

Om det hjälper dig att komma i gång med skrivandet, gör först en karta över texten – en dispositionsplan. Lägg sedan till i punktform vad varje del ska innehålla. Om du skriver en uppsats kommer du sannolikt att följa en variant av IMRoD-strukturen. Även här gäller att uppsatsen inte brukar skrivas i samma ordning som den läses och inte heller i den ordning i vilken undersökningen genomförts. Faktum är att många färdigställer det inledande kapitlet sist när uppsatsen är så gott som klar och att syftet kan justeras i efterhand.

Om du inte kommer vidare med skrivandet, kan du pröva någon av följande strategier:

Ta en paus och tankeskriv.
Skriv ut texten eller dela den i flera delar (eller dokument) som blir lättare att överblicka.
Berätta för någon som inte läst din text vad den handlar om.
Skriv vidare på en annan del av texten.

När du är klar med det första utkastet är det klokt att låta texten vila medan du reflekterar över skrivandet och resultatet av det. Hur har arbetet med texten fungerat hittills? Finns det något du vill eller behöver förändra, för att hinna bli klar i tid eller för att må bra? Exempelvis kan du testa att skriva under andra tider på dagen eller på en annan plats eller skriva oftare men under kortare perioder. Pröva allt som kan hjälpa din skrivprocess.

Under tiden du inte arbetar med texten fortsätter dessutom den kreativa processen i ditt huvud, vilket innebär att du kan komma på nya infallsvinklar på ämnet eller finna lösningar på olika problem i texten. Också när du sedan återvänder till skrivbordet kan du få syn på sådant som undgått dig tidigare.

Respons är en värdefull resurs som kan hjälpa dig att utveckla din text och ditt skrivande Försök därför få respons på ditt utkast, för att förbättra texten ytterligare före inlämning. Med hjälp av synpunkter från en läsare får du syn på det du inte ser i din egen text. Du får även en bättre förståelse för hur andra uppfattar texten, vilket kan hjälpa dig att förmedla innehållet tydligare.

I samband med uppsatsskrivande får du kontinuerlig feedback av din handledare, och vid grupphandledning även av dina kurskamrater. Se alltid till att vara väl förberedd med frågor inför varje handledningstillfälle och skicka in ditt utkast i tid, för att få bästa möjliga respons.

Ta alltid vara på den respons du får, även om din skrivuppgift är godkänd. Fundera först över vad responsen betyder och bestäm sedan vad du vill ändra i texten. Kom ihåg att det är du som är ansvarig för den och de ändringar du gör, inte din lärare eller andra responsgivare. Tänk även på att feedback brukar vara framåtsyftande och att du därför kan använda delar av den i kommande uppgifter. Akademiskt skrivande är en generell kompetens, vilket betyder att det som du lär dig nu om texter och skrivande också kan vara relevant senare i din utbildning.

Läs mer om respons och kamratrespons här.

Boka respons på en del av texten hos en skrivhandledare.

När du har tagit ställning till respons, kan du sätta i gång med att revidera texten. Textrevidering är en naturlig och viktig del av skrivprocessen som hjälper dig att utveckla dina tankar och som du därför helst bör göra upprepade gånger. Ju längre text, desto mer revidering.

Att revidera en text brukar handla om att låta delar av texten byta plats, att fylla eventuella tankeluckor, stryka, lägga till och formulera om vissa meningar eller stycken. När du återvänder till din text kan du emellertid också upptäcka att du behöver göra mer genomgripande ändringar som att ta reda på mer om ämnet eller inkludera ytterligare en källa i ditt resonemang. Det är nu du ska återvända till uppgiftsinstruktionen och kontrollera att texten uppfyller ställda krav.

Kontrollera följande i tur och ordning:

Har du fått med relevant stoff? Saknas information?
Har du gjort det som efterfrågas i uppgiften (beskrivit, analyserat, diskuterat …)?
Stödjer du dig på relevant/ efterfrågad litteratur? Saknas källhänvisningar?
Har texten förväntad struktur och röd tråd?
Har språket anpassats till målgruppen?
Är formalia korrekt?

Korrekturläsning är det sista du gör innan du lämnar in texten. Att korrekturläsa är inte samma sak som att skumläsa. När du läser i vanliga fall, läser du ganska snabbt och fokuserar på innehållet. När du korrekturläser är det i stället språkformen du ska se. Korrekturläsning kräver tålamod och noggrannhet, och att du läser ord för ord, mening för mening. För att låta bli att tänka på innehåll när när du läser, behöver du skapa distans till din text. Använd gärna någon av följande strategier:

Låt din text vila en dag. Det hjälper dig att se den med nya ögon.
Skapa distans till texten. Skriv ut din text eller ändra typsnittet tillfälligt.
Läs texten högt. Du kan också använda talsyntes för PDF-dokument och lyssna.
Korrekturläs i flera omgångar med fokus på olika saker. På så sätt upptäcker du mer än om du försöker ordna upp allt på en gång. Gör åtminstone en läsning med fokus på meningsbyggnad och grammatik och en där du kontrollerar stavfel och skrivfel.
Läs texten bakifrån. På så vis blir det lättare att fokusera på textens form snarare än innehåll: 1) Läs mening för mening när du kontrollerar meningsbyggnad och grammatik. 2) Läs ord för ord när du ska leta stavfel och skrivfel.
Läs texten framifrån. Täck över texten med ett papper och läs en rad i taget.
Använd ett rättstavningsprogram men lita inte på det blint. Det är dåligt på att känna igen sammansatta ord.
Hitta någon att byta texter med. Det är svårt att se skriv- och stavfel i sin text.

En korrekt språkform är viktig i akademiska texter, eftersom den signalerar noggrannhet, vilket bidrar till att läsaren kan känna förtroende för din text.

Film om skrivprocessen från Lunds universitet (3:43)

Rekommenderad litteratur

Dysthe, O., Hertzberg, F. & Løkensgard Hoel, T. (2011). Skriva för att lära. Studentlitteratur.
Rienecker, L. & Jørgensen, P. Stray (2025). Att skriva en bra uppsats (5 uppl.). Liber.
Schött, K., Hållsten, S., Moberg, B. & Strand, H. (2015). Studentens skrivhandbok (3 uppl.). Liber.
Strömquist, S. (2023). Skrivboken. Skrivprocess, skrivråd och skrivstrategier (9 uppl.). Gleerups.

Tillbaka till Läs- och skrivguiden