ADAPT

Två forskare vid en robotarm.

ADAPT är ett nationellt initiativ finansierat av Vinnova som syftar till att stärka Sveriges förmåga att möta industrins snabbt växande behov av kompetens inom avancerad digitalisering. Särskilt fokus ligger på områden som artificiell intelligens (AI), automation och cybersäkerhet. I satsningen ingår Örebro universitet, KTH, Linköpings universitet och Chalmers.

Utgångspunkten är att dagens utbildningssystem ofta är svårt att kombinera med arbetslivet. Yrkesverksamma har begränsat med tid, behöver snabbt tillgång till ny kunskap och efterfrågar mer flexibla och individanpassade utbildningsformer. Samtidigt behöver universitet utveckla nya arbetssätt för att kunna bidra mer effektivt till samhällets kompetensförsörjning.

Inom ADAPT genomförs därför ett antal så kallade policyexperiment. Dessa testar nya modeller för livslångt lärande, till exempel mentorskap mellan akademi och industri, förenklade vägar in i universitetskurser, särskilda lösningar för alumner samt AI-baserade utbildningsupplägg. Parallellt undersöks vilka incitament och organisatoriska förändringar som krävs för att stärka samverkan mellan universitet och näringsliv.

Målet är att identifiera vilka hinder som finns i dagens system och vilka förändringar som behövs för att universitet ska kunna spela en större och mer flexibel roll i den digitala omställningen.



ADAPT Digital Transformation Fellowship testar en ny modell för kompetensutveckling riktad till seniora experter i industrin. Istället för traditionella kurser erbjuds deltagarna ett individuellt anpassat lärande genom mentorskap från akademiska och industriella experter.

I pilotprogrammet deltar ett mindre antal yrkesverksamma som matchas med flera mentorer inom områden som AI, cybersäkerhet och automation. Kontakten sker flexibelt, exempelvis genom korta möten, e-post eller telefonsamtal, och utgår från deltagarnas konkreta behov i arbetet.

Syftet är inte att mentorerna ska lösa problem åt deltagarna, utan att bidra med perspektiv, vägledning och fördjupad förståelse. På så sätt kan deltagarna själva utveckla lösningar som är relevanta i deras verksamhet.

Projektet undersöker om denna modell kan bli ett långsiktigt komplement till traditionell utbildning, samt vilka organisatoriska och ekonomiska förutsättningar som krävs för att skala upp ett sådant program.

IAlumni syftar till att göra det enklare för tidigare studenter att återvända till universitetet för vidareutbildning. Projektet utgår från att få yrkesverksamma idag läser enstaka kurser, trots ett stort behov av kompetensutveckling.

En central idé är att testa ett så kallat “alumni fast track”. Det innebär att alumner får prioriterad tillgång till vissa kurser, möjlighet att söka senare än andra studenter och i vissa fall reserverade kursplatser. Fokus ligger på områden med stort kompetensbehov, till exempel AI.

Projektet genomförs i samarbete mellan flera universitet och inkluderar även utveckling av kurspaket och micro-credentials. Parallellt utvärderas deltagarnas erfarenheter, genomströmning och intresse.

Målet är att undersöka om universitet kan erbjuda en mer kontinuerlig relation till sina alumner och i praktiken skapa en modell för livslång utbildning.

Komplätt fokuserar på att göra det snabbare och enklare för yrkesverksamma att läsa universitetskurser. Idag kan antagningsprocesser och regelverk göra det svårt att snabbt komma in i utbildning, vilket är problematiskt när kompetensbehov uppstår akut.

Projektet testar därför en modell där uppdragsutbildning används som en alternativ väg in i befintliga kurser. Istället för den ordinarie antagningen kan företag köpa utbildning för sina anställda, och universitetens uppdragsutbildningsenheter hanterar processen.

Deltagarna kan läsa hela kurser eller delar av kurser tillsammans med programstudenter. Modellen bygger på befintliga initiativ vid Örebro universitet och Linköpings universitet.

Målet är att minska ledtider, öka flexibiliteten och stärka samarbetet mellan universitet och näringsliv, samtidigt som fler yrkesverksamma får tillgång till relevant utbildning.

SMARTER.AI undersöker hur artificiell intelligens kan användas för att göra universitetsutbildning mer flexibel och individanpassad för yrkesverksamma. Projektet bygger vidare på Örebro universitets SMARTER-program inom AI.

Genom att använda AI, särskilt stora språkmodeller, delas kursinnehåll upp i mindre moduler som kan kombineras på olika sätt. Detta gör det möjligt att skapa skräddarsydda lärvägar utifrån individens behov och yrkesroll.

Projektet utvecklar även en digital plattform där deltagare kan interagera med kursmaterial och få stöd via en AI-baserad chatbot. Målet är att göra utbildning mer skalbar och snabbare anpassningsbar till industrins behov.

Pilotstudier genomförs för att testa modellen och utvärdera hur den kan användas i större skala.

AI Competence Lecturer testar en ny typ av akademisk roll med fokus på livslångt lärande och samverkan med industrin. Bakgrunden är att sådant arbete idag ofta har svaga incitament inom universitetet.

I projektet utvecklas en lektorstjänst där huvuduppdraget är att arbeta nära företag och bidra till kompetensutveckling inom AI. Rollen fungerar som en länk mellan akademi och näringsliv och kan även medfinansieras av företag.

Istället för att enbart undervisa inom traditionella kurser ska lektorn identifiera behov, utveckla utbildningsinsatser och stödja företag i deras kompetensutveckling.

Projektet genomförs i nära dialog med olika aktörer och syftar till att undersöka hur nya karriärvägar och incitament kan stärka universitetens roll i samhällets kompetensförsörjning.

EdIncentive undersöker hur universitet kan öka sin undervisningskapacitet inom avancerad digitalisering genom nya incitament för lärare och forskare. Bakgrunden är en växande efterfrågan på utbildning, samtidigt som tillgången på undervisning är begränsad.

Projektet analyserar om nuvarande regelverk och arbetstidsavtal tillåter mer undervisning, samt om ekonomiska incitament kan motivera fler att engagera sig i livslångt lärande.

Som en del av projektet utvecklas och testas en ersättningsmodell i ett pilotprogram. Intervjuer med lärare, fackliga organisationer och universitetsledningar ligger till grund för analysen.

Målet är att identifiera hållbara modeller för hur universitet kan mobilisera mer undervisningsresurser och därmed bättre möta industrins behov av kompetens.

ADAPT – Advanced Digital Skills Policy Lab for Academic Transformation

Finansiär: Vinnova

Deltagande lärosäten: Örebro universitet, KTH, Linköpings universitet, Chalmers

Fokus: Kompetensförsörjning inom AI, digitalisering och avancerad teknik

Metod: Policyexperiment och pilotprojekt

Målgrupp: Yrkesverksamma och industriexperter

Syfte: Utveckla nya modeller för livslångt lärande

Centrala teman: Flexibla utbildningsformer, samverkan mellan akademi och industri, nya incitament och roller inom universitet, AI-stödd och modulär utbildning

Tidsperiod: 2024–2027