Skogsträdgårdar

En skogsträdgård (edible forest garden) är en perenn (flerårig) samodling, ett mångfunktionellt system som ger så mycket ätbar, näringsrik, god och allsidig skörd som möjligt och samtidigt genererar viktiga ekosystemtjänster så som kolbindning, bördighet, biologisk mångfald, biologisk reglering, gynnsamt mikroklimat, näringsförsörjning, etc. En skogsträdgård är både produktiv och resurshushållande och ger samtidigt många fler av de livsviktiga ekosystemtjänster som vi behöver än annuella (ettåriga) monokulturer.

En skogträdgård innehåller mångfald på många sätt. Den innehåller en strukturell mångfald, det vill säga växter på alla nivåer; högträdsskikt, lågträdsskikt, buskar, fältskikt (t.ex. örter, bladgrönsaker och frö), markskikt (t.ex. svampar, lavar och mossor), rotskikt (t.ex. perenna grönsaker) och vertikalskikt (klängväxter). Den innehåller en funktionell, det vill säga växter som bidrar till olika funktioner, t.ex. kvävefixerare, näringsackumulatorer, vindskydd och skadedjursrepellenter, men också genetisk mångfald i arter och sorter samt närings- och smakmässig mångfald. Allt i en medveten design för att ge interaktioner mellan arterna när det gäller t.ex. mikroklimat, biologisk reglering, bördighetsbyggande, näringsförsörjning och vattenhushållning.

En gemensam design har tagits fram för en skogsträdgård som planterats på 12 av de 13 ingående gårdarna. Syftet är att planera och utveckla skogsträdgården som odlingskoncept i olika skalor- från den mindre trädgården till större skala på åkermark.

Den gemensamma designen är försöksplatser på gårdarna, omfattande minst 60 m2, har använts för fältstudier. En del frågeställningar har kunnat besvaras under loppet av några år, för andra kommer det att krävas många år innan man kan få något resultat.

De generella erfarenheterna från gruppen visar att etablering av en skogsträdgård kräver en omfattande arbetsinsats samt artkunskap. Den huvudsakliga arbetsinsatsen var plantering och vattning under säsongen. Beroende på tidigare markanvändning samt möjlig arbetsinsats valde deltagarna olika strategier när det gällde att etablera markskiktet. De som valde att göra detta direkt hade antingen en ogräsfri åkermark, förberett marken genom att låta grisar böka där året innan etablering eller täckte delar av ytan och etablerade efterhand. Två viktiga erfarenheter var att täckning är avgörande för att lyckas med etableringen av markskiktet och att det kan vara bra att vänta med markskiktsetableringen och ha jorden täckt tills att träd- och buskskiktet är väletablerat för att undvika för hård konkurrens med marktäckarna. Förarbete med grisar kan fungera bra mot kvickrot om marken inte är för tung. Alternativen till marktäckning är att kontinuerligt hacka ogräs, att etablera markskikt i etapper eller att hålla gräs i schack med en trimmer.

När det gäller både skötsel och skörd är skogsträdgårdens placering avgörande. Det är viktigt att tänka på när man väljer trädgårdens design. Ju närmare ytterdörren skogsträdgården finns desto lättare är det att se till den och skörda kontinuerligt. Placeringen avgör vad man klarar av att ta tillvara och bör odla.

I början är produktionen från perennerna liten, men medan ogräsen konkurreras ut kan man odla annueller t.ex. pumpa, squash, potatis, svartrot och jordärtskocka. Annueller behövs under etableringen men också senare för att skapa lite rotation. De kan också vara ett sätt att producera stärkelserika kolhydrater och ”kok-grönsaker”, som skogsträdgården annars bidrar med i mindre skala. År tre i etableringen av en skogsträdgård har ”sallat” funnits under hela växtsäsongen, även om synen på vad som är ”sallat” ganska kraftigt har ändrats hos projektdeltagarna.

Forskningslundens design med lista över arter.

Kort sammanfattning från de olika skikten

Vi valde al som högt träd eftersom den är kvävefixerande. I en så liten skogsträdgård som i vår design, tycker vi den tar väl stor plats. Den kan dock skäras hårt, antingen till en stubbskottsodling eller ett stammat träd till exempel till en klätterställning.

Som låga träd var äpplena värdefulla eftersom de gav frukt under lång tid. De är dock känsliga för sork, hare, kanin och älg! Hasslarna har vi inte sett några sådana angrepp på, de tar dock lite längre tid att få skörd från. Hasseln planeras att stammas för att skörden ska kunna förenklas genom skakning med duk under.

I buskskiktet har havtorn, bärhäggmispel och rosenkvitten börjat ge skörd år tre efter etablering. Ingen har fått någon skörd av den koreanska silverbusken än och den verkar gillas av sork. Den sibiriska ärtbusken får många baljor som kan skördas gröna och kokas och om man skördar dem senare under säsongen kan de ”tröskas” genom att lägga baljorna i solen och låta dem spricka upp av sig själva. Dock behöver sorter tas fram som har fler frön per balja än de som normalt används som häckväxter.

Klätterskiktet kan behöva stöd medan ”klätterställningarna”, till exempel äppelträden, växer till sig. Rankspenaten var värdefull där den trivdes, den ansågs vara god och kunde ätas rå eller tillagad. Minikiwi har vi haft svårt att få att överleva och än så länge har den bara gett några få kiwi i hela gruppen. Vinet har etablerat sig olika bra på olika platser och björnbär har visat sig vara för invasiv för flera av trädgårdarna.

I örtskiktet och markskiket utmärkte sig daglilja, anisisop, spansk körvel, oregano och olika myntor som var älskade av pollinerare. Bladen och blommor används till kryddor, i teer och sallader. Blad av Gode Henrys målla behöver kokas innan de kan ätas, men kanske är det framför allt frön som kan ha potential på grund av sitt energiinnehåll. Av vallörten visade det sig viktigt att välja en sort som inte sprider sig (”Bocking 14”). Bladen var värdefulla som täckmaterial och gödning runt träd och buskar. Hela örtskiktet hade en lång skördesäsong.

Den enda perenna rotfrukten vi har valde var ormrot. Inga erfarenheter kunde dock dras av denna ännu så länge.

Näringsanalyser av skördeprodukter i skogsträdgården

Endast för få av de växter som skogsträdgården innehåller finns tillförlitlig information om näringsinnehåll. Rankspenat och gode Henrys målla (blad och frö) valdes ut som speciellt intressanta att göra näringsanalyser på, eftersom erfarenheterna från forskningslundarna gjorde gällande att de gav rikligt och uppskattad skörd. Ett samlingsprov från ett flertal lundar analyserades, men resultaten behöver ändå ses som en första indikation på näringsinnehåll, eftersom detta kan variera stort beroende på jordmån, väderförhållanden, skördetid och hantering efter skörd. Vi analyserade också potentiella antinutriella ämnen, så som saponiner, oxalsyra och nitrat. De preliminära analyserna visar att rankspenat och blad av gode Henrys målla har ett näringsinnehåll liknande spenat och att frö av gode Henrys målla liknar quinoa. När det gällde antinutriella ämnen innehöll växterna (efter kokning/förvällning) endast låga halter. Rankspenat innehöll dock 550 mg nitrat/kg.

En demonstrationsodling började etableras på en av de ingående gårdarna, Hånsta Östergärde under 2015. Syftet med demonstrationsodlingen är att skapa intresse för, samt dialog med lantbrukare kring perenna samodlingssystem. Genom denna etablering finns också möjlighet att utvärdera effekter av olika typer av vind- och köldskydd samt sorters härdighet. Demonstrationsodlingen ger dessutom möjlighet för studier av arbetsbehov och teknik för etablering, skötsel och skörd samt mätningar av avkastning och smak. Drygt 50 olika träd och buskar och olika sorter av dessa, samt 30 olika perenna örter har hittills planterats.