This page in English

SOFIA-studien

Logga SOFIA-studien

SOFIA-studien är en pågående prospektiv longitudinell vetenskaplig studie av barns sociala, beteendemässiga och fysiska utveckling. SOFIA står för Social Och Fysisk utveckling, Insatser och Anpassning.

Fem ungdomar står i en cirkel och tittar ner i kameran.
En ung tjej kramar om en ung kille. De ser glada ut.

I studien har cirka 2000 barn i medelstor svensk kommun följts sedan de gick i förskolan och var 3–5 år gamla. Hittills har bland annat vårdnadshavare och pedagoger svarat på frågor om barnet och barnets situation vid sex olika tillfällen under 2010- och 2020-talet har. I senaste datainsamlingarna har barnen själva också svarat på frågor om sig. Den långsiktiga planen är att barnen ska följas ända upp i vuxen ålder.

Syfte och mål med SOFIA-studien

  • Ett övergripande syfte med SOFIA-studien är att bättre förstå utvecklingen av barns sociala, fysiska och psykiska hälsa, inklusive normbrytande beteende (såsom att bryta mot regler och vara trotsig).
  • SOFIA-studien syftar också till att studera vilka insatser som ges och hur samverkan sker över tid kring barn med uppmärksammade svårigheter.
  • Det långsiktiga målet med SOFIA-studien är att ge kunskap om barns utveckling som kan användas för att förbättra insatser och det praktiska arbetet med barn.

SOFIA-studien är ett samarbete mellan Karlstad kommun, Karlstad universitet och Örebro universitet.

 

Hur har data samlats in inom ramen för SOFIA-studien

Data har samlats in genom att barnen (i de två senaste datainsamlingarna), vårdnadshavare, pedagoger och rektorer på skolan svarar på en webbenkät. Hittils har sex datainsamlingar under 2010- och 2020-talet genomförts. Datainsamlingen påbörjades när samtliga barn gick i förskolan, och den sista som genomförts gjorde så när barnen gick på högstadiet. Enkäten till barnen tar cirka 20 minuter att besvara och eleverna besvarade den i skolan. Enkäten till vårdnadshavarna tar ca 30-35 minuter, enkäten till pedagogerna ca 25-30 minuter och enkäten till rektorerna ca 10-15 minuter per klass. Vid den senaste datainsamlingen samlades också olika uppgifter in från kommunen, både gällande skolans verksamhet (t.ex. lärartäthet och personalomsättning) samt information kopplat till respektive barn (t.ex. betyg och skolfrånvaro). Proceduren kring insamling av data har granskats och etikprövas enligt gällnade lagstiftning och förfarande. För mer information och beslut, se:

Datainsamling 1-3: Dnr 2009/429
Datainsamling 4: Dnr 2015/024
Datainsamling 5: Dnr 2017/486
Datainsamling 6: Dnr 2021-00631 

I figuren nedan illustreras vilka som besvarar frågor vid vilken datainsamling.