Att bryta segregation genom utbildning

Bild på barns siluetter i profil och olika färger

Medan kunskaperna om skolsegregationens orsaker och konsekvenser ökat de senaste årtiondena finns fortfarande mycket begränsad forskning om de försök som gjorts för att hantera och lösa problemen. I detta forskningsprojekt studeras lokala initiativ för att motverka skolsegregationens negativa konsekvenser. Målet är att bidra med kunskaper om i vilken mån, och på vilka sätt, olika typer av initiativ bidrar till ökad integration och måluppfyllelse.

En jämförande studie av olika kommunala initiativ

Enligt Skolverket finns en gemensam uppfattning och medvetenhet hos kommunala såväl som fristående huvudmän om att skolsegregationen är ett problem som kräver att de agerar, men de nationella direktiven för hur problemen ska hanteras är fortfarande få. Frågan är föremål för statlig utredning, men i väntan på riktning och direktiv har allt fler kommuner tagit egna initiativ för att försöka bryta uppdelningen och öka måluppfyllelsen.

I detta projekt studeras dessa initiativ. Mot bakgrund av en genomförd kartläggning av kommunala åtgärder för att bryta skolsegregation har vi utvecklat en terminologi som särskiljer tre huvudsakliga typer av initiativ: 1) Förstärkning, 2) Spridning och 3) Sammanslagning.Tre metoderWEB copy.pngI det första fallet handlar det t.ex. om ökad resurstilldelning, stödinsatser eller rekrytering av den “bästa” personalen till skolor med låg måluppfyllelse. I det andra fallet har kommuner lagt ned skolor med upplevda problem och försökt att sprida ut eleverna till andra verksamheter. I det tredje fallet har kommuner satsat på att skapa nya skolor, genom att slå samman redan existerande verksamheter till något helt nytt.

Processer i fokus

För att studera vad som sker inom ramen för dessa initiativ används ett analytiskt ramverk som fokuserar på olika processer för att minska skolsegregation och öka måluppfyllelse i skolan. Särskilt fokuseras organisatoriska, pedagogiska och sociala processer. Även om processerna separeras från varandra som analytiska kategorier, samverkar de till att skapa förutsättningar för integration och lärande. Genom att analysera initiativen både enskilt och i jämförelse med varandra skapas möjlighet att dra lärdomar kring de utmaningar och möjligheter som ryms i olika initiativ och i vilken mån, och på vilket sätt, de bidrar till att uppnå ökad måluppfyllelse och integration.

Urval

Det empiriska urvalet består av sex högstadieskolor, där de tre kategorierna förstärkning, spridning och sammanslagning representeras av två skolor vardera. Projektet samlar forskare från pedagogik, statsvetenskap och kulturgeografi i en tvärvetenskaplig ansats och använder en kombination av kvantitativa och kvalitativa metoder. 

Med sin breda disciplinära och metodologiska ansats har projektet goda möjligheter att bidra med nydanande kunskap av såväl vetenskaplig som samhällelig betydelse. Det nationella intresset bedöms stort, både från utbildningssektorn och från den politiska sfären. Mot bakgrund av rådande kunskapsläge och frågans aktualitet kan lärdomar från lokala initiativ få avgörande betydelse för utbildningens övergripande organisering. Om samhället ska kunna möta frågan om segregation är skolan en nyckelaktör, och projektet bidrar till att visa hur skolans arbete kan bidra till att möta en av vår samtids stora utmaningar.

Finansiär

  • Vetenskapsrådet (VR)

Angränsande projekt

I angränsning till detta projekt har vi på uppdrag av Örebro och Linköpings kommun studerat deras lokala initativ till att motverka skolsegregation.

Resultatet av projektet i Örebro kommun, vilket avslutades våren 2021, finns att ta del av i rapporten En skola i integration? Lärdomar från örebro kommuns arbete med styrd skolintegration. 

Projektet i Linköping är avslutat, och en rapport förväntas publiceras hösten 2024.

LinköpingÖrebro.png